Jag vill minnas att Sverigedemokraterna var framme och högg när Huddinge kommun ville ge bl.a. muslimska elever möjlighet att välja sina egna helgdagar i skolan. Det pratades svensk kultur visavi mångkultur och kulturskymning, vad jag kan erinra mig. Stämningsläget var högt, partiordförande Åkesson utfärdade ett uttalande och det var i slutet av oktober förra året.
Det förvånar mig att det är så tyst just nu. Befinner sig den sverigedemokratiska particentralen i törnrosasömn? I maj månad slöt ju arbetsgivarförbundet Almega ett kollektivavtal med Sif, Civilingenjörsförbundet och Arkitektförbundet om att avskaffa de röda dagarna. På det här delen av arbetsmarknaden kan man säga att både julafton och midsommar har slängts på sophögen. Idag står det en arkitekt fritt att med full lön fira årsdagen av profeten Muhammeds nedslaktande av Medinas judar, istället för att sätta sig till bords med släkten för att äta julskinka. Allt är fritt, allt obeständigt.
Suspekte förhandlingschefen Magnus Kendel lyckades i sitt uppsåt. Svensk kultur har försvagats. Frånvaron av ett filosofiskt sammanhang ger näring åt auktoritära subkulturer som nu driver in sprängkilar i vår gemenskap. Saken har noterats i en del fackförbundstidningar. Men inte i SD-Kuriren eller någon annan nationell publikation.
