11 juli 2007

Bindestreckssvenskar

Under min tid i Sverigedemokraterna fick jag som programförfattare tillfälle att formulera principen om att en person har en nationell identitet, varken mer eller mindre. Detta togs in i det befolkningspolitiska handlingsprogram som antogs 2002. Vad som gällde tidigare för SD är inte alldeles entydigt; mentalt lutade man sig nog som (sd):are pre-2002 mot en svensk form av farfarsklausul.

I samband med antagandet av Mattias Karlssons invandringspolitiska program vid årets riksårsmöte ändrade sig SD till att anse att en person kan ha flera nationella identiteter, men att man för att räknas som svensk ska ha "en helt övervägande svensk identitet".

Hyphenated AmericansAtt som Karlsson och hans programkommission tänka sig förefintligheten av en "bindestrecksnationalism", med än svensk-skånsk-albaneser och än svensk-amerikaner eller libanes-svenskar, retar gallfeber på mig, men det är först idag jag kunnat sätta ord på den. Alldeles nyss läste jag nämligen igenom SD-sympatisören Political Junkies senaste postningar och såg att han upptäckt äldre amerikanska politikers varningsord för "Hyphenated Americans". President Wilson ska alltså en gång ha yttrat det följande.
"Den man som bär med sig ett bindestreck bär med sig en dolk vilken han är redo att sticka i Republikens veka liv så snart han är därtill redo."
En frisk nationalism är inte schizofren!