Alexandersson har förstås inte själv dragit igång drevet till stöd för Lambertz. Ett flertal borgerliga ledarsidor ger syn för sägen: "Debattglad JK ett hälsotecken", "Lambertz frisk fläkt", "Rör inte justitiekanslern". Jag tänker här inte räkna upp allt det som belastar Lambertz på förtroendekontot; det mesta är redan sagt, se t.ex. länken till en artikel på DN Debatt längre ner i denna postning. För att hålla postningen inom läsbar längd fokuserar jag på mitt tyckande i ärendet.
Mer sansade bedömare som Barometerns Per Dahl inser dock det ohållbara i Lambertz beteenden. Dahls partivän, justitieministern Beatrice Ask, backar än så länge reservationslöst upp Lambertz, något som mycket väl kan utgöra huvudskälet till att hon själv sedan inte sitter mandatperioden ut på sin ministerpost.
Göran Lambertz utnämndes till justitiekansler av regeringen Persson, på förslag av Thomas Bodström. Dessförinnan hade Lambertz avancerat till justitiedepartementets rättschef efter en annars obemärkt juristkarriär. Främsta skälet till utnämningen torde ha varit att han bedömdes vara lojal mot partiet. Kanske hade han t.o.m. i hemlighet en partibok. Nu har han bitit den hand som födde honom, i hopp om att kunna sitta kvar på sitt höga ämbete. Därav de senaste dagarnas hårda ord från Bodström, som blivit hans hårdaste kritiker.
Ett av mina barn tog en enda titt på en bild av Lambertz och frågade vem den alkoholisten kunde vara - JK är ju inte rädd för att visa upp sig rakad och ovårdad inför fotografen. För min egen del anser jag att Göran Lambertz är en olämplig justitiekansler därför att han är en dålig jurist. Åt samma håll går kritiken från Lambertz höga juristkollegor.
I en artikel på DN Debatt 20 december recenserades Lambertz av f. justitierådet Inger Nyström samt juris professorerna Christian Diesen och Madeleine Leijonhufvud på ett sådant sätt att man framgent kan anse honom som vanärad. Levde vi i den värld av heder och ära som existerade på svenskt 1800-tal skulle det idag inte råda någon tvekan om att ny justitiekansler skulle utses. Lambertz hade då att välja mellan suicid och landsflykt.
