21 juli 2006

Folkrepubliken Sverige?

Tyvärr måste jag göra bloggen besviken. Bakom mitt namn finns nog mer arbetstid inom kuppberedskapen än bloggen någonsin kommer att få göra.

Självklart ingår kuppberedskap i Polisens uppgifter. Fattas bara annat. Bloggen verkar tro att det endast är polislagen som styr polisens arbete. Då kan jag tala om för bloggen att utöver polislagen, polisförordningen och polisutbildningsförordningen så ska RPS bl.a. utarbeta Polisens beredskapsplanläggning samt organisera en nationell insatsstyrka vars huvuduppgift är att bekämpa terroraktioner. Det finns ett otal olika förordningar som styr Polisens beredskapsplanläggning. För att nämna några så är dessa 1989:773 och 2006:343 men det finns många fler.

Det som i detalj styr Polisens arbete är ett antal olika FAP:ar. FAP 133-1 är den som styr de lokala polismyndigheternas beredskapsplanläggning. FAP 132-1 beskriver arbetet på regional nivå. Det går även att hänvisa till FAP 201-1 som gäller särskilda händelser. Det finns fler men varför ödsla tid med att skriva om dem?

Förvarsmaktens uppgifter på ren svenska är:

"Försvarsmakten ska kunna lösa de uppgifter som krävs i det nuvarande omvärldsläget. Den ska hävda vår territoriella integritet och bidra till att upprätthålla Sveriges suveränitet. Tillsammans med andra myndigheter ska Försvarsmakten avvärja försök att ta kontroll över viktiga funktioner och försök att påverka vårt agerande."

Så var det utrett. Bloggen har inte förstått tanken med ett Totalförsvar för bloggen har tydligen aldrig deltagit i det på någon högre nivå. Bloggen rycker även Bo Huldts uttalande rakt av. Bloggen har tydligen inte reflekterat på att det finns militär närvaro i och runt huvudstaden. Kanske kan bloggen göra ett försök att räkna upp den militära närvaron i huvudstaden och dess närhet?

Jag anser inte att bloggen bör uttala sig om saker den inte har någon som helst kunskap om. I annat fall ser jag gärna att bloggen dokumenterar denna kunskap någonstans.

Mvh

Per,
lt i bloggens sk "kuppberedskap".
Polislagen innehåller ingen uttömmande uppräkning av de regler som gäller för polisväsendet i Sverige; det behöver man inte vara löjtnant i Göran Perssons kuppberedskap för att veta. Det är sedan i sammanhanget relativt ointressant vad som står i Rikspolisstyrelsens samling av rådgivande dokument ("allmänna råd", FAP), men jag noterar ändå den exemplifiering på tänkbara incidenter som ges i FAP 201-1:
  1. allvarlig ordningsstörande händelse
  2. sabotage eller bombhot
  3. terroristangrepp
  4. gisslanhändelse
  5. annan farlig situation
  6. grövre våldsbrott
  7. rymning av en person som bedöms vara farlig för annan eller för
    rikets säkerhet
  8. större olycka eller överhängande fara för sådan
  9. incident och kränkning.
Var finns kuppberedskapen? Listan styrker min övertygelse om att planläggande myndigheter överhuvudtaget inte kunnat tänka sig risken för statskupp, revolution eller gerillaliknande väpnade aktioner. Terrordåd är något helt annat: Al-Qaida kan spränga riksdagshuset i luften, och det är i sådant fall just ett terrordåd.

Om hundra av de totalt flera tusen gerillakämparna i den hypotetiska stadsgerillan Commando Hilding Hagberg (CHH) skjuter sig in i kvarteret Rosenbad, tar regeringen som gisslan och utropar Folkrepubliken Sverige, då är det inte terror utan ett försök till revolution, något som ligger i gränslandet mellan juridik och politik. Lägg till detta sista exempel att CHH har starkt stöd i Bagarmossen, Skarpnäck, Storvreten och Alby, dit ingen polis vågat sig på något år, och från vilka områden många tusen demonstranter snabbt kan kallas in till Sergels torg. Ett dylikt scenario är alltså helt otänkbart för planläggarna.


Trots Pers idoga försök att övertyga mig om motsatsen är jag idag lika säker på att Sverige saknar kuppberedskap, och att det med tanke på det allt svagare stödet för "mössorna och hattarna" i riksdagen är fullt tänkbart att någon inte alltför stor, men driftig, upprorsrörelse inom en överskådlig framtid krossar 1974 års parlamentariska demokrati.

Det enda som fysiskt kan hindra en sådan utveckling, med undantag för ett inkallande av Bundeswehr eller US Army, är den kår av räddhågsna och omotiverade konstaplar som i Göteborg löpte i panik på gatorna och närmast på måfå avfyrade sina finkalibriga salongspistoler.

Per nämnde att militären i Stockholm här kunde göra en insats. Nu råkar bloggen veta att Sverige är världens generalstätaste land - vi ska enligt uppgift ha 64 generaler, en för varje kvarvarande kanon. Tillsammans med sin skrivhjälp och uppassning befolkar de Högkvarteret på Gärdet i Stockholm. Till skillnad från Per tror jag inte att dessa överviktiga och lätt alkoholiserade skrivbordskrigare kommer att ha någon större fältmässig betydelse.