24 mars 2006

Mikael Jansson tror sig ha trumfkort i nya sd-stadgarna

Bloggen har den senaste tiden först diskuterat förslaget till SD:s riksdagsvalsedel och frågat sig vem som får stå på SD:s riksdagsvalsedel. I sammanhanget har observerats att punkt 21a på dagordningen vid helgens sverigedemokratiska riksårsmöte i Norrköping har rubriken "riktlinjer för riksdagsvalsedlar". För en utomstående betraktare har det tett sig som oavgjort hur partiet tänkt att nominera sina riksdagskandidater till höstens val.

När sedan avsatte partiordföranden Mikael Jansson under fredagen uttalar sig i tidskriften Expos nätupplaga kommer saken i ett delvis annat läge, eftersom det visar sig att Jansson tänkt driva en konfrontationslinje och luta sig mot de nya partistadgarna, som han tror ger makten till respektive distrikt. På fråga från expo om vad valkretsvisa riksdagsvalsedlar kan komma att innebära sig sig Jansson inte vara orolig:

- Frågan om riksdagslistor är reglerade i stadgarna och det krävs kvalificerad majoritet för att man ska ändra på dem.

Stadgarna i nu gällande lydelse säger följande om nominering inför val:

§ 20. FÖRTROENDEPOST Styrelseledamot i partiet, riksårsmötesombud och kandidat i allmänna val skall inneha medlemskap. Undantag från kravet på medlemskap kan beviljas av partistyrelsen vad avser kandidater i allmänna val. En medlem får vara ledamot i obegränsat antal styrelser.

§ 30. ANTAGANDE AV VALSEDEL
§ 30. MOM 1. NOMINERINGSKOMMITTÉ Nomineringskommittén utgörs av valberedningen. Riksorganisationens valberedning nominerar en rikslista i riksdagsvalet. Rikslistan sprids i län där partiet inte har beställt riksdagsvalkretslistor. Distriktens valberedningar nominerar läns- och riksdagsvalkretslistor i riksdagsvalet, läns- och landstingsvalkretslistor i landstingsvalen. Kommunföreningarnas valberedningar nominerar kommun- och kommunvalkretslistor i kommunvalen.


MEN: För att upproriska distrikt ska gå säkra mot SD Riks krävs mer än att man nominerat listor, listorna måste ju även fastställas. I § 30 mom. 6 läser vi att distriktsårsmötet kan fastställa riksdagsvalsedel. Men vad händer om detta inte gjorts? Distriktsårsmötet kan ha delegerat beslutanderätt till sin styrelse, annars försvinner denna rätt uppåt i organisationen till verkställande utskottet (se nedan om § 30 mom. 7).

Vad som beslutats på göteborgs- och örebrodistriktens årsmöten är inte offentliggjort, men det är känt från stockholmsdistriktets årsmöte att ingen riksdagslista nominerats eller antagits. Låt oss då anta att Jansson sett till att hans egna två distrikt (han är ordförande i Göteborg och vice ordförande i Örebro) följt stadgarna till punkt och pricka, och antagit riksdagsvalsedel med Jansson längst upp. Nu tillstöter emellertid något som inte känns så väldigt kul för Jansson, nämligen § 30 mom. 7.

SD:s partistadgar innehåller i § 30 mom. 7 föreskrifter för sent fastställande av valsedel. Där sägs det, att om en ny lista blir aktuell eller korrigering av en lista anses fördelaktig kan valsedelsbeställaren tillsammans med verkställande utskottet inom riksorganisationen besluta om sent fastställande av valsedel. - Och där har i alla fall verkställande utskottet möjlighet att gå in och ändra i alla partiets valsedlar! Det enda som krävs är att ändring bedöms som fördelaktig.