Som bekant har ju förre distriktsordföranden i SD Väst och ordföranden i SD Trollhättan, Gorm Lind, uteslutits ur sverigedemokraterna och bildat ett lokalt parti med arbetsnamnet ”SD Trollhättan".
Det tilltänkta partinamnet har givetvis fått SD Riks att reagera. Genom sin presstalesman Jonas Åkerlund har partiet förklarat för Expo att man anser sig ha ensamrätt på partinamnet "SD" och inte kan acceptera att få konkurrens av "SD Trollhättan" i kommunalvalet i Trollhättan i höst.
Själv anser jag detta självklart vara en intressant utveckling - jag tycker SD borde lägga ner helt och intresserade SD:are borde istället bilda lokala partier. Den senaste tiden har jag funderat en del på vad som egentligen skyddas när en partibeteckning registreras hos valmyndigheten. Jag har hört mig för hos valmyndigheten, som tydligen inte alls reagerat över att det kan finnas en lucka i lagen, om man nu vill se problemet som sådant. Jag har vidare hört mig för hos Arne Åhman på länsstyrelsen i Uppsala, efter att först ha kontrollerat Åhmans kompetens med landets främste valtekniske expert, Willy Hagel på Uppsala stift.
De regler som finns på det här området finns i vallag, valförordning och regeringsform, och inte någon liten form i valmyndighetens mycket korta författningssamling. Praxis är vad som utgör valprövningsnämndens beslut genom tiderna. De två praktiska frågeställningar som Gorm Lind och rebellerna i Trollhättan främst har anledning att ställa sig är om man kan beställa valsedlar i namnet "SD Trollhättan" och om dessa sedan räknas utbrytarna till godo vid röstsammanräkningen i höst.
Den lucka i lagen som jag nämnde består i möjligheten att beställa valsedlar i partinamn som inte kan registreras på grund av att det är för likt ett redan registrerat partinamn eller ett partinamn som avregistrerats för högst fem år sen på grund av att partiet bytt namn. En valsedel för t.ex. "Arbetarepartiet-Socialdemokraterna" kan endast beställas av valsedelbeställare som vederbörligen utsetts och anmälts av partiet ifråga. Men en valsedel för ett parti som "Socialdemokratiska partiet" (som inte finns i verkligheten) kan jag själv gå in och beställa i morgon. Någon egentlig möjlighet till missbruk (annat än lån av goodwill) finns inte, vilket framgår av rättsfallshänvisningarna längst ner i denna postning. Uppstår risken att väljarna förväxlar ett seriöst parti med ett lurendrejeriparti så kommer rösterna på lurendrejeripartiet att tillgodoräknas det seriösa partiet i röstsammanräkningen.
Det kanske främsta skyddsintresset i vallagen är inte att skydda de existerande partierna och deras politiska varumärken, utan att skydda väljaravsikten, med den begränsning denna får inom systemet med jämkade uddatalsmetoden med spärr. Det vore inte möjligt för Gorm Lind att ställa upp i valet i ledningen för ett parti med namnet "SD", på grund av att förväxlingsrisken hotar den riktiga väljaravsikten. Men kallar man sig "SD Trollhättan" och dessutom bedriver valkampanj, då kommer det att var fullt möjligt och rimligt för väljarna att skilja det officiella SD från rebellernas SD.
Om det nu verkligen blir en valsatsning från Gorm Lind och andra SD-uteslutna i Trollhättan vållar det SD Riks nya bryderier. Frågan är väl först huruvida det blir några kandidater över för SD; kommer man att kunna sätta upp en egen lista i Trollhättans kommun? Ett alternativ vore att komma överens med rebellerna och låta dessa få Trollhättan i utbyte mot lokal hjälp med valsedlar och flygblad, men detta skulle då ge dålig publicitet eftersom SD Riks anklagat Gorm Lind för mindre smickrande saker.
Man kunde förstås tänka sig att det officiella SD inte ställer upp i Trollhättan, men detta vore förstås en stor prestigeförlust och även vålla följdförluster på riksdags- och regionrösterna från kommunen. Sannolikast ställer man upp en lista med ett par personer, och om inga nya misstag sker anmäler man kandidaterna för att spärra listan och undvika att lokala väljare "skriver in" Gorm Lind på ett personligt SD-mandat.
Principen om väljaravsikt återfinns i valprövningsnämndens beslut 1983:12. Intressant i fallet SD och Trollhättan är också bl.a. besluten 1988:11 och 1988:10. Av betydelse är enligt 1982:21-22 om det i ett visst fall faktiskt finns fysiskt existerande och konkurrerande valorganisationer med snarlika namn.
