Sent om valborgsafton begav jag mig bort till det polska tivolit. Det var ett av mina barn som påfordrade karusellåkning, och vi var väl på plats ungefär en timma innan ishallsfyrverkerierna började smällas av.
Väl på plats slogs jag av samma sak som vid tidigare tivolibesök: Så gott som alla besökare var endera araber eller iranier, de flesta av dem sekulariserade, men även de chadorklädda kvinnorna fanns väl representerade. Bara någon enstaka besökare kunde konstateras tillhöra andra grupper, vara lägre svensk arbetarklass eller av blandad härkomst. Känslan av utland blev än starkare bland radiobilarna, där en del av de zigenska och arabiska ynglingarna glatt tog sig ett bloss medan de framförde sina små fordon.
Valborg är i hjärtat av traditionerna i Uppsala, inte bara för universitetsvärlden och ungdomen, utan strängt taget för alla befokningskategorier. Men integrationshyckleriet lämnar man gärna kvar i vardagen.
