Bland kommentarerna till en postning av Martin Tunström på dennes s-blogg utbröt för några dagar sedan en minidebatt där bloggaren Jinge insisterade på att sverigedemokraterna är nazianstucket. Den alltid saklige Tunström invände mot detta. Inte heller jag har tyckt mig kunna stödja denna uppfattning. Jag har därvid använt mig av en expodefinition där det krävs direkta organisationskopplingar för att man ska kunna hävda att en person är "anstucken". För att ett parti ska anses som anstucket krävs sedan att ett flertal partiföreträdare är anstuckna.
I Expos bok "Sverigedemokraterna från insidan" hävdade jag själv inte att SD skulle vara nazianstucket. Jag hävdade däremot att flera personer i partitoppen åsiktsmässigt var lagda åt detta håll. En av dessa personer var den som vid SD:s partistyrelsemöte 15 december 2001 i Uddevalla erkände att han tidigare varit medlem i Nordiska rikspartiet. Här skulle vi kunna ha ett exempel på expoitisk nazianstuckenhet. Denne person finns dock idag inte kvar i sverigedemokraterna.
Vissa tecken på att sverigedemokraterna skulle vara sådant som Jinge påstår att partiet är, uppenbarar sig ibland. Inför kyrkovalet hoppade en av partiets påläggskalvar, Hanne Norling, av från kyrkovalsatsningen och berättade i den vevan för Arbetarbladet att SD var "nazistiskt, fascistiskt, rasistiskt och främlingsfientligt". Märkligt nog anmäldes hon ändå som kandidat till kyrkomötet på en valsedel som beställdes efter detta märkliga utspel. Ett erkännande/freudian slip från SD?
