Ja, är Nisse Lundgrens parti de borna opportunisterna eller är det bara Nisse själv som lider av intellektuell resursbegränsning?
I dagarna har vi hört hur junilistan lurade väljarna 2004. I samma veva har partiet gjort ett fullständigt obegripligt partigruppsbyte vid europaparlamentet nere i Bryssel. Inom moderaterna jublade man särskilt över sistnämnda nyhet.
"Junilistan har gjort dåligt omdöme till politisk ideologi", utropar triumferande toppmoderutten Gunnar Hökmark i ett pressmeddelande: "Nu går junilistan med i Europaparlaments mest federalistiska grupp, som vill avskaffa nationalstaten och flytta mest beslut till Bryssel!" Junilistan går alltså med i miljöpartiets europeiska partigrupp, en grupp där miljöpartiet nu får sällskap av junilistan som enda övriga EU-kritiker. Alla andra partier där vill i princip avskaffa EU:s medlemsländer och bilda en, enda kolossal superstat.
Junilistan odemokratiska struktur har också börjat dra till sig intresse. Partiet är i fullständig avsaknad på medlemmar, och kan i formellt hänseende beskrivas som mindre demokratiskt än Hitlers tyska nazistparti. Det demokratiska underskottet hos junilistan illustreras i Göteborgsposten idag, när Tom Heyman lägger sten på börda genom att hoppa av från partiet och anklaga Nisse Lundgren för toppstyre:
"Jag kan inte vara kvar i en organisation som saknar partistruktur helt och hållet. Det finns ingen dialog mellan sympatisörerna ute i landet och ordföranden i Stockholm. Junilistan är en enmansshow av Nils Lundgren."
I praktiken har junilistan, liksom feministiskt initiativ, kapsejsat som förste utmanare i nästa års val. Platsen står ledig - kommer någon att fylla den?
