33-punktsprogrammet är ett rikligt skafferi för den som vill angripa svagheterna i Sverigedemokraternas politik. Nu är inte hela programmet öppet för saklig och objektiv kritik, eftersom så många punkter är oklart formulerade och antagligen inte helt färdigtänkta. Ta t.ex.
20 . Upphävande av uppehållstillstånd då det visat sig att "flyktingen" kunnat besöka det land varifrån han/hon flytt.
Nu frågar man sig: Flykting inom citationstecken, vad innebär detta? Om denna fråga kan besvaras infinner sig andra, som t.ex. ifall det finns en tidsgräns. Ska den som fått flyktingförklaring och tillstånd att bosätta i Sverige många år senare kunna besöka födelselandet om landet diktator störtats? Hur ska förresten besöken kunna bevisas? Behöver det bevisas huruvida landets myndigheter känt till besöket? Ska alla former av uppehållstillstånd upphävas, kommer den omedelbara verkställighet som nämns på andra ställen i 33-punktsprogrammet att tillämpas? Det finns ännu fler frågor.
En reflektion över 33-punktsprogrammet är att partiledningen kanske brainstormat vid groggbordet. Då kan man undra varför "kråkorna på servetten" skulle antas omedelbart. Varför skulle någon väljare vilja rösta på ett parti som ger ett så oklart och rörigt intryck på sitt viktigaste politikområde.
