2001 var det i breda nationella kretsar klart att jag var den store boven bakom sprickan SD/ND. Detta till stor del på grund av min debattserie mot Thomas Larsson på ämnet "Israels rätt att existera". Mitt försvar för denna rätt visade sig inte oväntat vara svårsmält för semitofoberna. Sveriges ledande högerradikala webbzine hade en betraktelse om detta så sent som i förrgår.
Nationell.nu i en artikel 3 januari:
"..Det är inte bara Björn Söder som ligger bakom den sionistiska föreställningen inom Sverigedemokraterna. Nationell.nu har talat med f.d. medlem som menar att det hela började med Tommy Funebo, schismatikern som nu för tiden kallar sig "Sveriges största antirasist", eftersom han poserat på Expos utsida mer än någon annan. - För ett par år sedan fanns det nog få i SD som inte menade att Israel har stulit ett land. Det första motståndet mot detta kom i form av Funebo."
Den citerade artikeln visar tyvärr även att min långsiktigt positiva effekt på SD inte varit tillräckligt djupgående, för så här säger SD:s partikansli i ett direkt uttalande till Nationell.nu:
Det finns såväl svenska muslimer som judar, men oavsett om de kan ses som svenskar eller inte, så verkar de berörda inom Svea rikes gränser.
Enligt regeln om att läsa mellan raderna förstår vi alltså att SD idag inte anser att man samtidigt kan vara jude och svensk. Undrar just vad Sten Andersson anser om denna hållning? Undrar sedan vad Björn Söder anser om att den nya kanslipersonalen (med yrkeserfarenhet från riksdagsförvaltningen!) gör uttalanden för extrema publikationer...
