Curt Eiberling, huvudsakligen verksam som folkskollärare, var under sina sena år en av få högerradikala svenska diktare, och gav ut ett antal diktsamlingar, bland vilka kan nämnas "Idealismens förtrupper" (1977), "Vi nationella" (1978), "Arbete och drömmar" (1980), "En djupare människa" (1984) och "De eviga fästena" (1989). Bland hans mer prosaiska verk kan nämnas den socialrealistiska novellsamlingen "Germansk ande" (1994). Upplagorna var överlag mycket små.
Flera av Eiberlings verk blev aldrig utgivna. Ett recensionsexemplar av "Arisk gemenskap", sänt våren till 2002 Barometern-Oskarshamnstidningen, ledde inte till recension utan till angivelse, åtal och dom för hets mot folkgrupp.
Eiberling var född 5 januari 1927 i Torsås, Kalmar län, och avled 12 maj 2004 i Stockholm efter långt lidande. Han var under många år bosatt i en bättre stockholmsförort och blev tidigt livstidsmedlem i sverigedemokraterna. Partimedlemskapet var för Eiberling passivt och förenades inte heller med några politiska utspel utanför partiet.
På synnerligen vaga grunder (inte ens hetsdomen var känd vid denna tid) väcktes ändå ett uteslutningsärende mot Eiberling under hösten 2003. Skälet till uteslutningen var sannolikt att Eiberling under distriktsårsmötet i Stockholm samma år tagit ställning emot partiets dåvarande viceordförande Johan Rinderheim och ställning för den rinderheimkritiske valberedare som sedan mobbades ut och tvingades lämna landet.
Efter vad som kunnat utrönas fanns "inget konkret" mot Eiberling i den sverigedemokratiska partistyrelsen. Författarskapet var vid denna tid okänt i partitoppen. Quod licet Jovi non licet bovi?
