För några dagar sedan hade jag anledning konstatera att sverigedemokraternas programdokument är tomma ord. Det handlade väl den gången om Jimmy Windeskog, partiets gossen Ruda. Nu har något dykt upp igen, och då är det - inte helt oväntat - frågan om gossen Rudas lärjunge, hr Weine Berg.
Helt utan källhänvisning påstår Berg i en postning 17 oktober att FN skulle ha repatrierat 150 000 angolaner. I sig inget märkligt med detta konstaterande, men man måste veta att när Berg och Windeskog, och övriga ledande SD:are, talar om repatriering, då talar de om tvångsfördrivning; om lastbilar i gryningen, järnvägsvagnar och fraktfartyg med destination Afrika, Asien och Sydamerika.
"100 000 har återvänt av egen fri vilja", konstaterar Berg torrt. Men 350 000 återstod, och enligt Berg har tvångsfördrivningen av angolaner i exil inte gått obemärkt förbi: "FN:s repatrieringsplaner har rönt stor uppståndelse i angolanska medier". Han har dock inga källor till detta.
Denna sedelärande historia från Afrika använder Berg sedan till att tala om hur svensk flykting- och integrationspolitik ska skötas. Berg vill helt enkelt gå längre än Hitler och de tyska nazisterna:
Färre än 5 % av dem som fick uppehållstillstånd mellan åren 1980 och 2000 har konstaterat skyddsbehov...Många utav dessa skyddsbehov är försvunnit under tiden och detta leder till att nästan alla som kommit till Sverige med påhittade eller legitima flyktingskäl kan repatrieras till sina hemländer. Sverige kan, för att underlätta processen, bidra med uppehälle den första månaden i hemlandet eller på annat sätt hjälpa de tidigare flyktingarna att komma igång och vara en del av sitt hemland.
Vägra lurendrejare!
Vad gäller de som genom bedrägeri, falsk identitet och liknande fått uppehållstillstånd eller medborgarskap ska obönhörligen repatrieras utan stöd – pengarna har de redan roffat åt sig från de svenska skattebetalarna i en mängd år och det finns ingen som helst anledning för skattebetalarna att hålla bedragare och lurendrejare under armarna.
Vad tyckte då nazisterna? Jag läser ur tjugofempunktsprogrammet: Vi kräver att staten förbinder sig att i första hand sörja för försörjnings- och levnadsbetingelserna för sina medborgare. När det inte är möjligt att försörja alla invånare ska medborgare i främmande stater (icke-medborgare) utvisas ur riket. Nazisterna var alltså enligt sitt program inte beredda att "repatriera" icketyskar så länge som de kunde göra rätt för sig utan hjälp från samhället.
Helt i strid med Bergs åsikter står naturligtvis det sverigedemokratiska partiprogrammet, där det uttalas att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är grundläggande. I deklarationen sägs bl.a.: Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap. Alla äro lika inför lagen och äro utan åtskillnad berättigade till lika skydd från lagens sida. Alla äro berättigade till lika skydd mot varje åtskillnad i strid med denna förklaring och mot varje framkallande av sådan åtskillnad. Ingen må godtyckligt anhållas, fängslas eller landsförvisas.
