08 augusti 2006

Debet och kredit

Martin Tunström (MT) gjorde i söndags en intressant och gedigen postning om förra onsdagens radiodebatt mellan Jonas Åkerlund och Fredrik Malm, en postning som bloggen har tänkt att återvända till lite senare.

I denna postning hade jag dock tänkt att kritisera Tunström, och inte Åkerlund, vilket jag gjort i flera tidigare postningar.

MT:s postning: Åkerlunds dåliga faktakunskaper angrips. Den sistnämnde har nämnt 55 000 personer som aktuell årsinvandring till Sverige, medan den korrekta siffran för 2005 var 10 000 högre. MT: "Felet i detta resonemang är att 38 118 under samma period utvandrade." För tydlighetens skull ska jag framhålla att utvandringens stora antal av Tunström är tänkt att leda fokus mot intrycket av en låg nettoinvandring, vilket enligt denna logik per automatik ska räknas som det enda intressanta. Bloggen tänker då, att här går nog Tunström i den nationalistiska fällan. Kurt Lundgren beskrev faktiskt problemställningen åt oss så sent som 30 juli i år.

Vi tar in 65 000 och ca 40 000 sticker. Vilka grupper byter vi in och vilka byter vi ut? Är det en lönsam nationell affär, eller struntar vi i det? Jag vet inte och det känns som om det kvittar.
Precis så. Det är relativt ointressant att vara några tusen fel på kredit, så länge som man har kläm på debet, något som dessvärre Tunström inte verkar ha. Nu kan det verka som om Lundgren själv lider av svårartad moderat letargi, bryr sig verkligen inte gubben mer om fosterjorden? Men så farligt är det inte med den saken, vilket framgår av hans fortsättning.

Jag vet inte om jag sagt det förut, men jag känner det som om jag vore åskådare till ett stort samhälleligt experiment : Nedmonteringen av en hel nation, en av Europas äldsta, med alla dess traditioner, hela dess historia på gott och ont, det nationella medvetandet och nationens själ, allt detta skall vittra bort i en planerad process; ingen vet vad som kommer istället, men det kan bli något monstruöst som frigör sig ur dimmorna, något riktigt skräckinjagande...
Jaha...OK. Det verkar som om Lundgren tappar tråden och börjar orera om något annat. Men så är det ju inte, utan här fattar Kurt Lundgren galoppen och beskriver det på ett sätt som ingen sverigedemokrat på länge haft den intellektuella ådran att göra.

Den nationella identiteten och den svenska nationen hotas alltså inte av massinvandringen, som den sverigedemokratiska retoriken påstår, utan av stor invandring av främmande folkslag SAMTIDIGT som gräddan av den svenska ungdomen flyr sitt land SAMTIDIGT som svenska staten planmässigt fullföljder "nedmonteringen av en hel nation...med alla dess traditioner". Lundgren vill säkert mena att bara det socialdemokratiska partiet är skyldigt till detta brott, men faktum är - om man förhåller sig objektiv - att en borgerlig regering antagligen är ännu värre i sin värdenihilistiska politik. Ett än värre scenario vore om sverigedemokraterna kom in i riksdagen, och sedan med sitt oreglementerade beteende och utbredda svaghet för starka drycker gjorde det inopportunt att motsätta sig denna utveckling.

Den läxa jag därför hoppas att Martin Tunström vill lära sig att det inte är debet och kredit det handlar om. En stor utvandring förvärrar med alla sannolikhet de integrationspolitiska problem som en stor asylinvandring vållar. Stoppa massutvandringen!