Nu anses valkampanjen vara uppe på sin högsta nivå, och opinionsinstituten börjar spotta ur sig sina siffror oftare än vanligt. Idag läser vi i SvD att Alliansen ökar sitt försprång till Kartellen. För första gången någonsin ges sverigedemokraterna siffror i 2%-intervallet.Av de intervjuade svarade två procent spontant att de tänker rösta på sverigedemokraterna, medan 0,8 procent tänker lägga sin röst på junilistan.För den objektive betraktaren ter det sig närmast otroligt att ingen av de tätt duggande sd-skandalerna biter på detta illa beryktade parti; nu ger alltså även Sifo oroande höga siffror för partiet.
- Men feministiskt initiativs siffra är väldigt låg, i princip i nivå med piratpartiet, säger Toivo Sjörén.
Sifomätningen idag bekräftar antydningarna till en ökning bland Övriga partier i allmänhet, och sverigedemokraterna i synnerhet. I Skop ökade övriga partier från 2,7% till 3,9% mellan 26 juli och 11 augusti, med junilistan på 1,2% i augustimätningen. Demoskop visar en tendens till minskning bland övriga partier mellan 13 juli och 10 augusti, från 4,2% till 3,6%. Temos höga junisiffra 5,2% backade till 4,6% i mätningen 18 augusti. Sifos ökning är inte stor, den går från 3,4% till 3,9%. Ingen av dessa förändringar är större än felmarginalen, men sammantaget kan den djärve tolka dem som att instituten rör sig mot varandra, och därför utgör varandras "bevis". I våras och vintras var Övriga partier märkbart mindre (utom hos Demoskop).
Den allmänna valtendensen är medvind för Alliansen och många osäkra väljare. Osäkra väljare ökar i Temo från 18,6% till 22,8% Sifo hade 19,2% osäkra för 9 dagar sedan, och idag talar SvD om att var femte är osäker. Demoskop är på en nivå ett par procentenheter lägre. Skop, som inte frågar vad man tänker rösta på utan vilket parti man tycker är bäst, ligger stadigt på ungefär halva Temos och Sifos siffra för oskära.
Eftersom den typiske väljaren inte längre är särskilt starkt för något enskilt parti, och eftersom han i allmänhet är lat, ointresserad och okunnig, kan allmänna tendenser betyda en hel del. Vad är det som ger "westerbergeffekten" för vissa partier, mest extremt för junilistan i europavalet 2005? Svaret är att strömningar ute bland folk blixtsnabbt sprider sig, ungefär som ett mode, och den typiske väljaren får det så mycket lättare; han gör bara som "alla andra".
Ingen strömning, men väl en underström, är vad som fört med sig inte medvind, men väl en förlig bris för sverigedemokraterna. Precis som Anna-Lena Lodenius nu senast anmärkte är det få som tror att partiet kommer att åstadkomma något (d.v.s. något positivt): - Folk vill ge en spark i baken på etablerade partier. Men nu är det sverigedemokraterna som en opinion valt ut för denna uppgift, och tendensen till detta lär inte bli svagare av att Alliansen ser ut att gå mot en ganska säker valseger.
Tyvärr kommer riktigheten i ovanstående resonemang också att föra med sig att alla de avslöjanden och analyser som görs av kunnigt folk som mig själv, expo och säpo kan komma att gå spårlöst förbi. Folk kanske t.o.m. tycker att en röst på ett klåparparti innebär en ännu större och bättre skymf mot det etablerade?
