Om Söder inte varit fullt ärlig i denna sin inställning har detta inneburit en dans på slak lina, där blottläggandet av ett falskt och opportunistisk frieri mot judenheten kan komma lika abrupt och skoningslöst som lindansarens fall mot marken.
Vi befinner oss just i dagarna vid en punkt i tiden där Björn Söder avslöjat sitt fjäskande för filosemiterna såsom ett opportunistiskt hyckleri. I en skarpt formulerad postning på sin blogg brännmärker han hela det kristdemokratiska partiet, sedan partiets man i Malmö, händelsevis invandraren Aldo Iskra, i en debattartikel i partitidningen Kristdemokraten under hänvisning till europeiska människorättskonventionen krävt legalisering av rituell muslimsk och judisk slakt i Sverige. Iskra uttryckte sig inte alldeles klart i sak, men det framgår att han anser religionsfriheten kräva möjlighet att framställa mat som är rituellt ren.
Iskras artikel orsakade uppenbarligen en ryggmärgsreaktion hos Björn Söder, som alltså gick ut och beskrev åsiktsyttringen som att kristdemokraterna (kollektivt) anser att "det är en mänsklig rättighet att tortera djur".
Väl kan en kristen svensk politiker hålla fast vid ett förbud mot rituell slakt och vilja motverka förekomsten av religiös specialkost överhuvudtaget, men hur kan han vilja bevara religionsfriheten och samtidigt beta de troende på viktiga delar av deras religiösa liv? Till yttermera visso har Björn Söder stämplat rituell judisk slakt som inherent ond; om han nu är kristen, hur kan han då finna något som till sin grund återges i Bibeln vara i sig självt ont? Är inte detta som att säga att Gud till någon del själv är ond?
Bloggen tycker att Björn Söder intagit ståndpunkter som är sinsemellan oförenliga. Är han kristen och i nutida mening djurvän samt anser det nödvändigt att få bort halal, då bör han förespråka förbud av islam helt och hållet. Ifråga om kosher (שְרוּת) är inte saken lika enkel. En salomonisk lösning vore att tillåta fortsatt import av kosherslaktade livsmedel. Framförallt bör han stämma ner brösttonerna mot Sions söner. Istället för att angripa dem, varför inte angripa existensen av europakonventionen?
Slutorden är att Söders sionistiska fasad har rämnat. Nu är det dags att välja: Att vara en avslöjad pro-sionistisk posör, att åter sluta de nationella leden i antisemitisk riktning, eller att idka självkritik och ta tillbaka postningen mot Iskra!
