I en ovanligt svårtydbar krönika utvecklas på Sverigedemokraternas (SD) kyrkopolitiska hemsida partiets inställning till värderelativismen. Den sverigedemokratiska toppkandidaten till kyrkomötet, lokalvårdaren Margareta Sandstedt, för fram sina rön under temat "anarkism till förmån av reptilhjärnans återkomst".
Efter att inledningsvis ha reciterat den vetenskapliga utvecklingen med anmärkningar om att Albert Einstein fascinerade en hel värld med sin relativitetsteori, detta samtidigt som kunskapen om rymdfart, teknologi och humanism ökade i en revolutionär takt, och efter observationer om att man även inom psykologin och filosofin kunde...åtnjuta dimensionernas mysterier med att försöka förstå vad som är verkligt och inte. Något till att roa i diskussioner, men även till att användas i det politiska spelet för att skapa illusionstrick, drar Sandstedt utifrån detta politiska slutsatser:
Det som kännetecknar tidens anda är att det inte längre finns några enkla förklaringsmodeller att ge, då vi har klivit in i kvantfysikens och 68-vänsterns förtrollande värld. Allt är relativt i ett internationellt kalejdoskop* som i en mångfald av spektra sänder ut sina färgbilder i nya märkliga former. Allt i den tidigare världsbilden ifrågasätts idag.
Sandstedt har godheten förklara den lexikala innebörden i ordet "kalejdoskop". Vilka fakta hon i övrigt vill dela med oss är något oklart. Kanske handlar det hela bara om att uttrycka en vardagskonservatism, eller bättre Åsa Nisse-konservatism. Kunde kanske SD släppa fram sitt tidigare kyrkopolitiska ess, fil.dr. Eva Nyman, för att bringa lite klarhet i de mer teoretiska sammanhangen?
