Lik i lasten

TV-programmet Existens har rört upp känslorna inom frikyrkovärlden, där man anser att Sverigedemokraterna börjar få ett oförtjänt kristlig partiprofil. Kristna högertidningen Världen idag går idag till motangrepp och pekar på tre av Sverigedemokraternas största "lik i lasten" vad gäller förhållandet till kristendomen. Det är

1. Det faktum att partiets principprogram saknar varje referens till Gud eller kyrka. Den som följt SD:s utveckling vet att detta är avhängigt det faktum att principprogrammets huvudredaktör, nuvarande partiledaren Jimmie Åkesson (liksom f.ö. företrädaren Mikael Jansson), är ateist.
   
   
2. Vicepartiledaren Jonas Åkerlunds uttalanden under kyrkovalkampanjen 2005. Han uttryckte sig då berömmande om K.G. Hammar och sade bl.a. man inte får "vara fast" i en viss trosuppfattning och att den som anser att det som står i Bibeln är sant "är fundamentalist".
   
   Botten nåddes när han konstaterade följande: "Kyrkan har i alla tider varit inkräktarens vapen. Paulus var alltid nationalistens fiende."
   
   
3. Gabriella Johansson, av syddistriktet placerad som toppnamn på SD:s kyrkomötesvalsedel 2005. Den minnesgode erinrar sig att Gabriella för sin del uttalade före kyrkovalet att
   
   "jag ser Bibeln som en vägledning som det kan var svårt att förhålla sig till nu i en ny tid. Det finns saker som kan vara svåra att ta till sig...Mycket är himla svårt att förhålla sig till. Jag tror att Jesus var en historisk person och jag tror på en viss övernaturlighet. Men jag har svårt att ta till mig att allt vad som står i Bibeln har relevans i dag...Det viktigaste är hur man lever och hur man förhåller sig till varandra. Att man håller sig bokstavligen till Bibeln tycker jag är mindre viktigt."

SD ska enligt vissa vara ett förstahandsval för många kristna i nästa riksdagsval. Det återstår att se, menar jag. I dagsläget är det ganska så tveksamt.