Vilka juridiska fel kan ha begåtts av UD?

Lag är lag, och verklighet är verklighet. I praktiken är frågan rättsligt och riksdagspolitiskt helt ointressant, men bloggen ställer den ändå. Vilka om några fel kan ambassaden i Tel Aviv och Utrikesdepartementet i Stockholm ha begått i juridisk mening, i samband med sparkandet av sd:aren Kenth Ekeroth?

1. UD:s personalchef Anne Marie Dierlauer och ambassadören Robert Rydberg ska enligt Sydsvenskan ha menat att Ekeroth vilselett UD genom att i sin ansökan om praktik inte tala om att han är sd:are.
   
   Men att ställa ett sådant krav på en sökande, vare sig det rör sig om anställning eller praktik, är ett brott mot regeringsformen. Det framgår av 2 kap 2 § regeringsformen (1974:152) att "varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende." Frågor i rekryteringssammanhang om enskildas politiska sympatier strider ö.h.t. mot god sed på arbetsmarknaden.
   
   
2. I sitt beslut att avskeda Ekeroth anför ambassadör Rydberg som delmotivering att Ekeroth "är ...aktivt verksam i en rörelse som samtliga svenska riksdagspartier anser är odemokratisk och främlingsfientlig".
   
   Denna formulering kan på grund av sin svepande karaktär ses som oskicklig och som opinionsbildning från myndighets sida, men innebär också ett medgivande av att man från ambassadens sida diskriminerat Ekeroth på ett sätt som strider mot lagen om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219), där det sägs i artikel 14 att förbud råder mot diskriminering, och att åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i (europakonventionen) skall säkerställas utan någon åtskillnad på grund av bl.a. politisk eller annan åskådning.