Windeskog redan utesluten?

Efter att nyligen ha lämnat en kommentar direkt till undertecknad, där han motsatte sig uteslutning av såväl Mikael Jansson som Jimmy Windeskog ur Sverigedemokraterna (SD), har Anders Ahl (=SD Hammarö) tydligen lyssnat med partiledningen i Lund, och meddelar nu i en "halvkväden visa" att Windeskog redan är utesluten!

- Är Windeskoog fortfarande medlem?? Är han det? Kolla upp det innan du uttalar dig, skriver Anders Ahl.

Alla som känner Jimmy Windeskog vet att han aldrig skulle lämna SD frivilligt. Därför är det en närmast logisk nödvändighet att Ahls uttalande om Windeskogs medlemskap betyder att Windeskog redan fått sina respapper från partistyrelsen. Detta förklarar självklart också det faktum att han trots uppenbara personliga begränsningar öppnat en egen blogg alldeles nyligen.

Mångkultur som rasbegrepp

På BSS Borlänges hemsida kan vi idag se ännu ett försök av Jimmy Windeskog att känna av nya partiledningens toleransnivå. Uteslutning, inte uteslutning? Så här skriver iallafall Jimmy, och felstavningarna är givetvis autentiska:

"Dagens Nyheter gjorde 26 september en tämligen stor artikel om Sverigedemokraterna och dess ambitioner. Överlag var artikeln rätt okej utan att vara något speciellt, både Kenneth Sandberg och Tony Wiklander intervjuades. Och det var vad Wiklander sa som fick mig att reagera. Han passade nämligen på att avslöja att han haft ett indiskt adoptivbarn.

Här finns det all anledning att göra halt och forumlera några frågor. SD brukar ju ofta påtala att man kämpar emot det mångkulturella samhället, vilken trovärdighet har vi som parti när inte ens vice partiordförande verkar avvisa mångkulturen? Brågan må vara obehaglig för vissa men liktväl helt nödvändig."

Enligt det ledande verket på området, Funebos "Litet nationalistiskt lexikon - Terminologi av internt intresse för aktivister i den nationella rörelsen i Sverige", är mångkultur "ett politiskt begrepp. Mångkultur utgör kultursynkretismens första stadium". Det framgår vidare i litet nationalistiskt lexikon att "kultursynkretism är integration i kulturellt avseende. Medvetenheten om kulturens innehåll och betydelse minskas och gränserna mellan olika kulturer suddas ut. Resulterar i ett kulturellt tillstånd utan självklarheter och kollektiva föreställningar. Resultatet är fullständig alienation".

Windeskog är synbarligen helt okunnig om denna auktoritativa definition av mångkultur. Istället ansluter han sig till Ola Sundebergs klassiker apropå indier och indiska barn: "Det är onaturligt och osvenskt med främmande barn på dagis. Jag vill inte använda ordet ras, men det ser äckligt ut när man ser två föräldrar med en indisk unge mellan sig."

Till avslutande av min talan, herr ordförande, vill jag bara anföra, att om Sverigedemokraterna har vänner som Jimmy Windeskog, då behöver man inga fiender! Målet överlämnas.

Jansson 40

På BSS Borlänges nya hemsida kan vi läsa att avsatte SD-ledaren Mikael Jansson blivit 40, och med anledning av detta tagit några bärs med sina kamrater. Grattis till Jansson, men lång näsa åt partiledningen i Lund! Inte nog med att Jansson åkte till Teutoburgerskogen med företrädare för ND och "NRP", och lät nationell.nu publicera bilder från den resan; nu firade Jansson 40 och bjöd in nästan enbart sådana som nya partiledningen försökt utesluta ur den svenska nationella rörelsen.

Hur mycket tänker egentligen tröttkörde nye partiledaren Jimmie Åkesson tåla - är det inte dags att göra sig av även med "mumien"? ..Och nu tänker vi inte på att Åkesson själv inte bjöds in, utan snarare att Jansson bjöd in och gav offentlighet åt att han bjöd in personer som bedömts som personligen partiskadliga. Nu har Åkesson återigen chansen att visa ledarförmåga och inte uppgivenhet. Är han ledare, eller är han hanrej? Vi väntar otåligt.

SD hänger ut hjälpsamma brevbärare

Otack är världens lön. I Hammarö finns tydligen en brevbärare som hjälpt Sverigedemokraterna bakom ryggen på sina chefer. Anders Ahl, vilket är lika med "SD Hammarö", säger så här i sin halvoffentliga eftervalanalys:

I fredags när jag delade tidningar på morgonen så frågade en brevbärare som körde en postbil om han fick dela tidningar åt mig. Han gjorde det!!! Service kallar jag det! Trodde inte mina ögon.

Med tanke på att alla vet var Anders bor, och med tanke på att brevbärarna har en förmåga att se ifall det ligger SD-flygblad i de brevlådor som det delas post i - även i fredags, så lär det inte vara några större problem för vederbörande områdesansvarig på brevbäringen i Hammarö att sätta åt en anställd som "jobbat svart".

Otack är världens lön, nu är det en viss brevis i Hammarö som fått problem.

Sekteristisk glädje

Kyrkovalet gick sådär för SD. I Skåne nådde man bra siffror, och i Gävle. Man tog sig upp till en nivå i riket på 1,7% vilket lägger partiet ovanför mandatgränsen på många håll, vilket är viktigt.

Men det viktiga för SD är ju i första hand att alla korkade och okunniga journalister utmålar ökningen på 0,9 procentenhet sedan 2001, och 0,3 procentenheter sedan 2002, som en stor seger och en rekordökning. Frimodig kyrka och Öppen kyrka gjorde ju kanonval jämfört med SD, men detta talar man tyst om i medierna.

För en sekt är allt en seger. Oavsett vad SD hade fått i kyrkovalet hade detta givetvis förklarats som kanonsiffror av den hundhedniska partiledningen i Lund. För en mer neutral och påläst betraktare var kyrkovalet snarare ett bakslag för SD. Nu har man hållit på och slitit i 17 år utan att ens nå upp till 2% i ett val. Och då ska man komma ihåg att den hittills bästa siffran kommer i ett kyrkoval, där SD satsat stort, medan riksdagspartierna satsar minsta möjligt (det finns ju inga partipengar att hämta i kyrkopolitiken).

I Norge tar SD:s "motsvarighet" 22%. I Danmark är motsvarigheterna grå eminenser i regeringen. I Schweiz är man t.o.m. största parti. I Sverige? Mobboffer, utsatta för järnrör, yrkesförbud och uteslutningar ur facket, med inte ens 2% av rösterna i ett kyrkoval. Upplever man på något sätt SD som landets "sista hopp" innan "blattarna" tar över, då är det nog bäst att emigrera. Kanske till Paraguay eller Patagonien? Där är det gott om plats.

Feministernas partiprogram?

Jag tittade lite grann på pausunderhållningen från Feministiskt initiativs årsmöte 9-11 september. Tydligen lades partiprogrammet fram i form av en "rap".

..När lusten faller på
Jag hatar dig du jävla man
Du tror du vet du tror du kan
Allt om kvinnor allt om våra liv
Men du vet inget du tar ett enda kliv
Snubbe gubbe jävla man
Bäst du börjar springa
För här ser du en kvinna
Som hatar dig så mycket
Vi ska slita dig i stycken

Lögnare och slöfockar utan like!

Såhär i valspurten tar sig Sverigedemokraterna friheten att blåljuga sina väljare rakt upp i ansiktet - kanske hoppas man att ingen kommer att kolla fakta förrän efter valdagen. Man skriver på sin valwebbsida bl.a. följande:

"..Vi (har) varit den kanske mest aktiva nomineringsgruppen i förhållande till vår storlek. Sverigedemokraterna har under den gångna mandatperioden lagt inte mindre än fjorton motioner i kyrkomötet, i genomsnitt sju per ordinarie ledamot."

Vidare påstås det att SD utnyttjat sin "närvarorätt, yttranderätt och rösträtt".

Fakta är att Eva Nyman lagt 14 motioner, f.ö. lades ett flertal i samarbete med undertecknad. Men den som ju av partiledaren och uttalade ateisten Mikael Jansson ensidigt utsetts till "partiets kyrkopolitisk ansvarige" för mandatperioden är ju Torbjörn Kastell!

Kastell har lagt noll motioner, noll interpellationer och noll skriftliga frågor. Han har gått upp i talarstolen i stort sett bara vid ett möte, oktobersessionen 2003. Men visst har han använt sin rösträtt!! Eva Nyman lade en "nationalistmotion", där kyrkomötet ombads uttala sig till stöd för fosterlandskärleken som en positiv och uppbyggande kraft. Torbjörn Kastell röstade nej!!!

Till Kastells försvar ska det väl sägas att det inte är så lätt att göra konstruktiva saker i kyrkopolitiken, om man inte själv tror på Gud. Det hela kanske känns lite meningslöst ibland?

Sossarna desperata

Nu är sossarna desperata, och orsaken är sverigedemokraterna, eftersom Sverigedemokraterna antagligen får egen majoritet i kyrkovalet. Så tror iallafall SD. Ja, det är samma visa varje gång! Ska man tro SD har Göran Persson, Ingvar Carlsson och Carl Bildt gjort på sig vartenda val sedan 1988 i desperation och panik över SD:s oerhörda succéer och medvind i opinionen.

Fakta: Ingen blir desperat av SD:s vunna och väntade framgångar. På sin höjd använder man SD som nyttiga idioter, för att t.ex. öka valdeltagandet i t.ex. kyrkovalet. Mer fakta: Gud hatar fortfarande SD. Nästa söndag är det val i "Svenska" "kyrkan".

Det går trögt för SD i år

Jag kan fortfarande utifrån direktkontakt bedöma hur mycket drag det är kring Sverigedemokraterna. Nu är det visserligen halvtannat år sedan jag övergav detta sjunkande skepp, men fortfarande gör partiet reklam för min mobiltelefon vid kontakter med partiet. Så sent som för 5 minuter sedan ringde en gammal gubbe, som just fått mitt nummer från Telia. Ha!

Om jag nu jämför valet 2002 med folkomröstningen och EU-valet så finner jag att intresset är mycket måttligt för SD. Annars tycker man kanske att det borde vara lättare att mobilisera, än vad det är inför skenvalen till EU...

Ett menlöst töntval?

Sverigedemokraterna utmålar sig gärna som Sverigs sista hopp. Jag kan sträcka mig så långt som att jag själv förlorade hoppet när jag insåg att SD inte kan vara någon bärare av äkta hopp. Men varför ska man nu alls bry sig om mesiga SD nu inför kyrkovalet? Mycket få i detta parti tror ju ens på Gud och Jesus Krist. Många röster på SD kan väl aldrig bli mer än ett högtidligt slag i luften.

Nej, vill man röra om i grytan finns det nog bättre sätt. Se bara på Fred Phelps! Där har vi en pastor som inte är rädd för att såra någons känslor eller åsikt. Hans favoritställe i Bibeln är tydligen Psaltaren 58:11:

Den rättfärdige skall glädja sig, när han ser hämnden, han skall tvätta sina fötter i den ogudaktiges blod.

Phelps "hotade" med att komma till Sverige idag för att demonstrera mot kungen. Osäkert om han kom. Vid William Rehnquists begravning i USA tänker han dock demonstrera. Någon Phelps finns givetvis inte i Sverige. Vill man skrämma maffian på kyrkokansliet i Uppsala får man leta vidare tills man finner

Frimodig kyrka.

De frimodiga är enormt urvattnade i sin politik, men de kan ta rejält med röster från riksdagspartierna i kyrkovalet. På kyrkokansliet är de t.o.m. rädda för att de frimodiga ska kunna påverka det stundande ärkebiskopsvalet. Och till skillnad från i SD och riksdagspartierna, och i likhet med Fred Phelps, så tror de flesta i Frimodig kyrka på Gud.

Manifestation på Forumtorget

19.10-sändningen av ABC går mot sitt slut. Plötsligt: Direkt från Forumtorget i Uppsala, en kortklippt journalissa med feministiskt utseende rapporterar...Ingen katastrof har inträffat, inte heller något mord eller någon våldtäkt, men tydligen har en "manifestation" inletts på torget. Sannolikt en mycket blygsam sådan, för det enda tittaren får beskåda är den fetlagde manlige ordföranden för folkpartiet i Sunnersta. Manifestationen censureras dock, folkpartisten intervjuas på kamerasäkert avstånd.

-- Ja, alltså, nu kör vi en manifestation, vi kallar oss Mansnätverket för kvinnofrid, och vi är emot mäns våld mot kvinnor. Stenhårt. Vi säljer marschaller till förmån för brottsofferjouren hela natten, fram till 17 imorgon, för då har vi kört ett helt dygn, och MÄNS VÅLD mot kvinnor pågår ju dygnet runt!!

Jag känner själv hur jag måste kväva en obehaglig känsla i mellangärdet. En känsla av motvilja, tror jag. Inslaget avslutas med att det görs reklam för den folkpartifeministiska konserten som man ska hålla i universitetaulan.

Det skälls mycket på islamister och självmordsbombare. Jag är mer rädd för feminismen, hur patetiska propagandaförsöken på TV än känns. Det gäller att läsa Anna Ekelund, och organisera sig!