Piratdistrikt

Månget ögonbryn har säkert höjts över "bildandet" av det nya partidistriktet SD Sjuhärad. Varför överensstämmer inte distriktet med en riksdagsvalkrets i enlighet med stadgarna? Är distriktsbildningen godkänd i PS? Varför bilda ett distrikt i ett område med så svag lokal organisation?

Partisekreteraren Björn Söder kunde inte tiga längre. Idag bekräftar han att SD Sjuhärad är ett piratdistrikt, som kan komma att godkännas först efter nästa års distriktsårsmöte i SD Väst:

"I Sjuhärad har partiet konstituerat ett nytt distrikt, vilket formellt kommer att utnämnas som nytt partidistrikt nästa år i samband med att Västdistriktets årsmöte ger klartecken att låta Sjuhärad bryta sig ut och efter att partistyrelsen slutgiltigt säger ja till det nya distriktet."

Allmänheten och Peter Ekholm varnas!

Man är sig själv närmast

Mången gång har det varit gny och tandagnisslan från Sverigedemokraterna på grund av att man snuvats på lokal för ett möte. Det senaste stora möte som drabbades var förra årets riksårsmöte. Om två veckor håller man sin årliga kommunkonferens, och det är väl inte omöjligt att samma situation uppstår då.

En intressant fråga är om SD själva försvarar principen om att alla politiska riktningar ska tillåtas hålla möte, eller om det bara är partiets egna mötesmöjligheter som är intressanta. I sitt anförande till RÅ 2006 sade partisekreteraren Björn Söder bl.a. följande.

Vi, sverigedemokrater, känner mer än andra till hur illa det är ställt med demokratin i vårt Sverige. Vi om några har fått känna på detta och vi om några har fått lida för detta.

Vi, sverigedemokrater, nekas att hålla möten och när vi väl kan hålla möten attackeras de av rånluveförsedda stormtrupper, som med riksdagspartiernas tysta samtycke, hotar och misshandlar våra företrädare.

Vackra ord förvisso från Söder. Den (retoriska) frågan är dock om han någonsin kommer att försvara kommunisters eller nazisters mötesmöjligheter. Detta kan läsas i lördagens Upsala Nya Tidning.

Samarbete ska hindra nazister att hyra lokal
I mitten på 1990-talet diskuterades ett samarbete mellan polismyndigheten och bygdegårdsföreningarna i Uppsala län i syfte att försvåra för nazister att hyra lokaler för sina sammankomster. Förra lördagen lyckades nazister utan problem att hyra Vittinge Folkets park för 1 000 kronor.

Kriminalkommissarie Sven Knutsson i Uppsala bekräftar att det finns ett samarbete med lokaluthyrare.
- I den mån det inte fungerar överallt i länet finns det anledning att åtgärda det.

En polis i kriminalunderrättelsetjänsten säger till UNT att kanalerna i Uppsala med omnejd fungerar bra.
- Vi skall kolla hur det ser ut i Heby kommun. Känner någon sig osäker är man naturligtvis välkomna att ringa hit för råd.

Hur många tror att Björn Söder eller någon annan sverigedemokratisk partikoryfé kommer att ge så mycket som ett knyst ifrån sig till stöd för nazisternas rätt att hålla möten i Uppsala län? Upp med en hand!

Ingen respekt för mitzvot

I en interpellation till Skånelandstinget visar Björn Söder att han egentligen inte alls är vare sig proisraelisk eller filosemitiskt lagd (se även 1, 2, 3). Angående bris (brit milah) skriver han å partiets vägnar:

Det enda rimliga för att tillåta kulturell och religiös könsstympning är att det sker på vuxna män, som kan fatta egna beslut. Rätten till omskärelse kan bara vara individens egen rätt. Föräldrars önskemål måste stå tillbaka. Kollektiv stympning är inte heller etiskt försvarbart

Söder är alltså beredd att neka judarna att utföra förbundstecknet på sina söner. Han vill göra med lagboken vad Dirlewangers män gjorde med gevärskolvar.

På åttonde dagen skall hans förhud omskäras. [3 Mos 12:3]

SD vill också ha nedrustat försvar

I en insändare i Sydsvenskan idag påstår Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder att SD "är det enda kvarvarande svenska partiet som fortfarande slåss för ett starkt svenskt försvar". Det är ju inte sant - SD:s politik är att avskaffa värnplikten och ersätta vad litet som är kvar av folkförsvaret med en anställd "elitkår".

Kryperi

Björn Söder uttrycker sig idag mindre hövligt om hans excellens statsministern: "Reinfeldt kryper för muslimerna". Kanske borde Söder även fundera över sin benägenhet att dra alla muslimer över en kam: Det var ju en grupp sekulära muslimer som ville publicera SD:s Muhammedhundar?

Enögt av Söder

Lumpen gjorde han som jägare. Björn Söder är en riktig stridspitt, och skäms inte att visa det. Det tog honom bara en styv timme att kommentera Odenbergs avgång, men regeringens förslag att tvinga internetleverantörerna att kapa bredbandet för fildelare - det har han fortfarande inte sagt ett jota om!

SD och immaterialrätt

Björn Söder firade partiets födelsedag i år med att skriva om ett remissvar från Region Skåne lämna till Justitiedepartementet angående Oinskränkt produktskydd för patent på genetikområdet. Han instämde i de taktisk-psykologiska kalkylerna i SOU-reservationen (pdf) från Fredrik von Arnold, lagfaren domare, och Bo Möllstam, konsult inom biomedicin, men inte de etiska övervägandena från genetikprofessorn Jan Wahlström. Jag sammanfattar den sverigedemokratiska reservationen som Söder inlade som så här:

"Sverigedemokraterna anser att det idag oinskränkta produktskyddet för patent inom genetikområdet är alltför omfattande. Vi anser vidare att patenträtt på gener och gensekvenser med ursprung hos människor, djur- eller växtriket eller i mikroorganismer skall undvikas. Istället förespråkar partiet användningspatent."

Personligen hade jag gärna sett en ännu större frihet från begränsande immaterialrätter, men här intog ändå SD en förtjänstfull position. Söders och SD:s åsikter om biopatent känns dagsaktuella, i och med att partiet sagt mycket lite i fildelningsdebatten, och där har ju regeringens utredare nyligen föreslagit att internetleverantörer (ISP) ska tvingas avsluta abonnemangen för misstänkta fildelare och nätpirater.

Piratpartiets ledare Rickard Falkvinge har i en kommentar till utredningen sagt att den innebär "(t)re steg tillbaka i total förvirring", samt att "rättssäkerheten försvagas, internetlevernatörerna tvingas bli censurorgan, och att klappjakten på ungdomar intensifieras".

Utredarens förslag är så kontroversiella att t.o.m. företrädare för Center- och Folkpartiet gjort invändningar, medan Moderaterna och Kristdemokraterna duckar i frågan. Vad säger SD? Jag misstänker att man lutar åt sin sedvanliga batonglinje, men för en gångs skull står det och väger med en frihetligare linje i konsekvens med inställningen i biopatentfrågan.

Kommer ett uttalande?

Risk för enskilt åtal

På sin partiblogg utpekar partisekreteraren Björn Söder ungkommunisten Fredrik Jönsson som en av angriparna vid attacken på SD-mötet i Eslöv förra året. Jönsson nekar.

Nu tror jag att Söder gjort ett allvarligt misstag. Kan han bevisa att Jönsson var med i Eslöv? Om inte, och om Jönsson skaffar sig en advokat, har denne alla chanser att sätta dit Söder för förtal. Söders tilltag ger dessutom SKP goda möjligheter till gratispublicitet på bekostnad av SD.

Björn är arg

Ikväll glömde Björn Söder återigen att han tillerkänner muslimer samma religionsfrihet som alla andra.

Kvällens utgjutelser består i en postning på partibloggen om den muslimska demonstrationen utanför Nerikes Allehanda apropå tidningens publicering av Lars Vilks fula Muhammedrondellhund. Tidningen har vågat trotsa muslimers hot och vrede, skriver Söder, men ärligt talat har väl inte hoten duggat så tätt. I en petition som överlämnades till tidningsledningen i samband med demonstrationen skriver man avslutningsvis:

"Vi kommer inte hit med syfte om att förstora saken eller förstöra, vi vill bara visa att moralen ibland ska få gå före yttrandefriheten. Och vi ber Nerikes allehanda och Sverige att inte publicera liknande bilder i framtiden då vi känner oss kränkta."

Tydligen vill inte Söder vidkänna muslimer bosatta i Sverige samma demonstrations- och åsiktsfrihet som övriga invånare, för den avhållna demonstrationen liksom en planerad sådan retar upp den gode partisekreteraren mer än måttligt.

Att demonstrera mot Nerikes Allehandas hundbilder är detsamma som att 1) inte känna någon som helst gemenskap med Sverige, 2) känna ännu mindre lojalitet mot landet och att 3) ha helt andra ideal och uppfattningar om hur samhället ska se ut.

Personligen är jag inte större vän av islam än någon annan, men jag har svårt att reta upp mig på att folk står och hytter med nävarna utanför Nerikes Allehanda. Jag funderar på att kontakta demonstranterna och be dem att åka till Uppsala och demonstrera mot UNT också, för det är en ännu värre skittidning. Låt de hållas, om det inte är värre än så.

För övrigt anser jag att det skulle det bli lättare för Björn Söder att handla konsekvent om han bestämmer sig för att förespråka ett förbud mot islam i Sverige. Som det nu är försöker han både äta kakan och ha den kvar.

Postning nr 1 700: Debattartikeln i Aftonbladet

Kumpanerna Jimmie Åkesson och Björn Söder har fått in en debattartikel i Aftonbladet på ämnet kommunala nyval. Duon är bara att gratulera - det är just sån här publicitet som Sverigedemokraterna behöver! Ett längre inlägg i en större svensk tidning, seriöst och fint, och ämnet berör inte på minsta sätt invandringen. Som tur är för partiet är nog också de flesta läsare lite för tröga för att genomskåda vad man egentligen skriver i artikeln.

För hur stämmer analysen? Åkessons och Söders problembeskrivning koncentreras efter de sedvanliga gliringarna mot etablissemanget till en passage i artikeln.

"Problemet är att de stora partierna vägrar förhandla med sd. För att slippa ropar man efter nyval. I en sådan situation sätts förhandlingsdemokratin ur spel och väljarnas demokratiska värde urholkas. Dessutom undergrävs flerpartisystemet, dels genom att blockpolitiken cementeras, dels genom att väljarna ges signaler om att en röst på ett mindre parti ställer till parlamentarisk oreda. Varför inte tala klarspråk och istället föreslå majoritetsval när det i praktiken är just detta man vill uppnå?"

Vad man alltså säger är överfört i punktform att möjligheten att utlysa nyval

omöjliggör förhandlingar och därmed koalitioner mellan partier,

devalverar värdet av väljarens röst,

stärker befintliga politiska partigrupperingar, och

ger ett budskap om att mindre partier är sämre än större partier.

Det framgår av debattartikeln att duon Åkesson och Söder framförallt vill ha kvar nuvarande regler för att kunna utpressa de etablerade partierna på ett sådant sätt att de - i brist på annat - måste bilda koalitioner med SD. Det handlar inte om några djupare statsvetenskapliga analyser från deras sida: De har helt enkelt accepterat att vara landets mest avskydda parti, men insett att en utpressare väl aldrig är omtyckt av sitt offer?

All politik innefattar olika former av förhandlingar och uppgörelser. All politik, överallt och alltid. Om Åkesson och Söder har rätt, då skulle också nyvalet vara en okänd företeelse runt om i världen, faktiskt något som de onda borgerliga politikerna i Sverige själva hittat på? Tyvärr inte. De allra flesta parlament runt om i världen styrs av regler som möjliggör nyval. Dock ej i Norge, och på några ställen till. På kommunal nivå är det förvisso mer ovanligt, men utomlands är kommunerna ofta maktlösa och uppifrån styrda institutioner.

Nyval, eller extraval som det heter här, finns redan i Sverige. Extra val till riksdagen kan utlysas när som helst, men möjligheten har inte utnyttjats sedan på 1950-talet. Trots detta kan jag upplysa herrarna Åkesson och Söder att förhandlingarna är så utbredda i riksdagen att man t.o.m. kan använda ordet kohandel. Inte heller har extravalsinstitutet lett till att majoritetsval införts i Sverige, något som man oroar sig starkt för i debattartikeln i Aftonbladet.

Jag tror alltså inte på de politiska förhandlingarnas förestående död. Det är lättare att ta till sig att nyval devalverar värdet av väljarens röst. Ju mer definitiv väljarens röst är, desto mer måste den anses vara värd. Fast samtidigt - om inte väljaren själv känner att rösten är värd sin vikt i guld, då kanske han är mer benägen att chansa på en röst för SD? Blir det riktig katastrof, då blir det ju nyval, kan han väl tänka!

Åkesson och Söder oroar sig också för att möjligheten till nyval stärker befintliga politiska partigrupperingar, och ger ett budskap om att mindre partier är sämre än större partier. Där funderar jag över om det är dåligt att de befintliga partigrupperingarna stärks. Kanske är det bra för väljarna med förutsägbarhet? Ingen vill ju köpa grisen i säcken. I övrigt ska det väl också sägas att artikelförfattarna inte lutar sig mot någon konkret forskning, utan mer eller mindre helt baserar artikeln på löst tyckande. Inför framtiden: Ta fram hårda fakta!

Hon vill att Söder ska avgå

Egentligen hade jag inte tänkt skvallra något angående Michaela Stellnert (bild) och hennes blogg; inte förrän det fått gå lite tid efter Abrahamsbergsdådet. Allt annat oaktat: Hon är ett brottsoffer som man måste respektera som sådan.

Men man behöver inte gå längre än till Artikel 19:s kommentarer här på bloggen för att förstå att det redan stormar kring förehavandena hos detta det senaste offret för Afa-våldet.

Kommer någon ihåg Michaelas högskoleprov? I början av april skämde hon ut Sverigedemokraterna genom att som SDU:s representant i tävling med övriga större partipolitiska ungdomsförbund komma sist på högskoleprovet. Hoppas att hon hårdpluggat sen dess!

Michaela är en av de första inom SD som sympatiserar med gaylobbyn. Själv är hon mycket riktigt politiskt bisexuell, något som kommentatorn Morgoth påpekade igår. Hon bloggar politiskt, och den som följer denna länk kan se att hon faktiskt kräver partisekreterare Björn Söders avgång på grund av dennes "homohets" i samband med Stockholm Pride. Så här skrev hon då:

"Igår tvingades jag också höra på när min kära pojkvän försvarade Söders blogg så gott han kunde i telefonen inför denna artikel, något jag aldrig skulle ställa mig bakom. Söder skadar partiet och han kränker väldigt många människor. Avgå!"

Sverigedemokraterna är ett antisemitiskt parti

- Sverigedemokraterna är det mest Israelvänliga parti jag kan tänka mig, sade Ted Ekeroth (sd) i Aftonbladet 13 juli i år.

Han och brodern Kent borde vara talande bevis för att SD är ett både filosemitiskt och proisraeliskt parti - de är båda två högt uppsatta i partiet och samtidigt (enligt obekräftade uppgifter) själva judar, likväl som aktiva sionister.

Proisraelismen lämnar jag för dagen därhän (den är dock begränsad, se 1, 2, 3, 4). För dagen vill jag uppehålla mig vid att Sverigedemokraterna, trots bröderna Ekeroths partiexistens, nu är ett antisemitiskt parti.

Den nya hårda linjen mot judarna är delvis ny. I det program som ersattes av det invandringspolitiska programmet, det befolkningspolitiska handlingsprogrammet (2002-2007), saknades antisemitiska ansatser. 1999 års partiprogram, som upphävdes 2003, innehöll däremot en skrivning mot import av kashruthkött. I vår jakt efter antisemitism behöver vi dock inte gå längre än till SD:s nyligen antagna invandringspolitiska program, där det slås fast att på sikt alla i Sverige ska assimileras till svenskar, med unikt undantag för samer och tornedalsfinnar i deras traditionella områden.

Detta betyder givetvis att de judar som vägrar lämna Sverige ska göras till svenskar. Med hänsyn till partiets nya definition av svenskhet torde bara helt sekulariserade judar kunna tolereras. Judiska enhetsförsamlingar som Judiska församlingen i Stockholm ser sig som intresseföreningar för en judisk nationell minoritet. Även benämningen etnisk minoritet används från judisk sida. Ingetdera är acceptabelt i SD-programmens ögon.

Assimilationspolitiken är tänkt att genomföras främst genom angrepp på de viktigaste praktiska uttrycken för den judiska religionen. Vi finner idag att SD kräver
*förbud mot det gamla förbundets förbundstecken, att judarna inte ska tillåtas omskära (בְרִית מִילָה) sina söner
*inte bara ett bibehållet förbud mot slakt enligt reglerna i den judiska religiösa lagen kashruth (כַּשְרוּת) utan, som ovan nämns, även införandet av ett importförbud mot sådan mat.

Redan här tycker jag att partiet har gått så långt att det enda som återstår innan ett fullt förbud mot judisk religion skulle råda, är ett förbud mot tändandet av sabbatsljusen! Men det stannar inte vid skrivningar i olika program.

Partipropagandan ger eldunderstöd i försök att nå acceptans både i och utanför partiet för den (delvis) nya linjen, genom att använda sig av en förråande och inflammatorisk argumentation. Det är tydligt att de aktuella programskrivningarna inte är några pliktskyldiga principiella anmärkningar, utan prioriterade politiska frågor.

Så sent som i fredags hävdade SD-Kurirens chefredaktör Richard Jomshof att religiös och kulturell omskärelse ska vara förbjuden i Sverige. Inledningsvis konstaterar Jomshof krasst att partiets inställning i frågan är glasklar. Enligt det invandringspolitiska programmet vill SD att "religiöst betingad omskärelse av omyndiga pojkar skall vara förbjuden i Sverige." Sedan höjer han tonläget och hävdar att den manliga omskärelsen skulle innebära en stympning förutom att vara ett brott mot gossarnas personliga integritet.

"Frågan jag själv ställer mig är varför ingen tänker på de små pojkarna som stympas för livet; vem för deras talan? Det skulle vara intressant att veta vad de små pojkarna själva tycker och tänker om ingreppet, eller rättare sagt övergreppet, även om det av förklarliga skäl är omöjligt. Men har de inte rätt till ett eget liv? Har de inte rätt att bestämma över sin egen kropp? "

Kanske är det svårt just för Richard Jomshof att inse hur den manliga omskärelsen skulle vara något annat än en primitiv sedvänja; i likhet med partiordföranden Åkesson är han ju hundhedning. Men ingen sverigedemokrat har i ljuset av det nya invandringsprogrammet försökt hävda att omskärelsen på något sätt är försvarbar - inte ens den filosemitiska kretsen kring Erik Almqvist i Lund har gjort detta.

Allt talar alltså för att Jomshofs ord är den officiella partilinjen. Hans ord skvallrar ändå om okunskap. Trots att han är utbildad samhällskunskapslärare vet han tydligen inte att en majoritet av gossebarnen i USA omskärs, vilket innebär att sedvänjan är utbredd även bland de kristna i västerlandets ledande demokrati.

Det kan sedan inte anses som någon tillfällighet när man just i fredags vid sidan av Jomshofs antijudiska bloggpostning även publicerade en insändare i samma stil i SD-Kurirens nätupplaga. Jag citerar här ur insändaren, som är anonym.

"Javisst, människor som kan slakta får utan bedövning på golvet i pizzerian kan säkert låta en amatör omskära sitt barn på köksbordet, bara det sker på ett religiöst korrekt sätt. Det hela är vedervärdigt. Nej, förbjud all omskärelse som utförs av personer utan läkarlegitimation och straffbelägg både den knivskärande mannen och de hänsynslösa föräldrarna. Förbjud också de svenska landstingen att utföra religiöst motiverad omskärelse. De muslimer (och judar, min anmärkning) som vill följa sina medeltida vanor får söka hjälp någon annanstans."

Den mest judevänlige personen i SD:s partiledning är partisekreteraren Björn Söder, som kort före valet förra året ändå kände sig föranledd att gå ut med ett hårt angrepp på Kristdemokraterna, sedan partiets man i Malmö, händelsevis invandraren Aldo Iskra, i en debattartikel i partitidningen Kristdemokraten under hänvisning till europeiska människorättskonventionen krävt legalisering av rituell muslimsk och judisk slakt i Sverige.

Iskras artikel orsakade uppenbarligen en ryggmärgsreaktion hos Björn Söder, som gick ut och beskrev det som att Kristdemokraterna anser att "det är en mänsklig rättighet att tortera djur".

Sammanfattningsvis kan man alltså idag se hur Sverigedemokraterna anser att

judar är hänsynslösa föräldrar som stympar sina barn och ser det som

en självklarhet att tortera djur, medan

Sverigedemokraterna, ljusets riddarvakt, vill förbjuda bådadera och tvinga judarna att smälta in i det svenska folkhavet.

Sannolikt är inte SD åsiktsmässigt värre än judehetsande grupperingar i Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men där har man i alla fall vett att placera retoriken i Mellanöstern, där man inte sällan hyllar mördargäng som Hamas samtidigt som man skäller på statsmän som Arik Sharon.

Det vore otänkbart att tänka sig en SSU-are som offentligt talar om stympning och tortyr inom den judiska religionen.

En viktig del av förklaringen till kursändringen i sverigedemokratisk politik är att man vill komma åt den massiva muslimska befolkningsgruppen i Sverige utan att införa speciella regler för dessa. Man tror sig i SD vara mera demokratiska genom att vara lika dj-liga mot alla ickesvenska folkgrupper. I praktiken är det dock få som ger SD några poäng för den ansatsen. För SD:s syften vore det lika så gott för partiet att göra som Pim Fortuyn och inse att trosriktningen islam då måste diskrimineras.

Vad som skulle krävas av SD för att tvätta bort antisemitismen vore att låta judarna hållas med sina religiösa sedvänjor och inte försöka assimilera dem till svenskar. Detta behöver inte på något sätt stoppa partiets högprioriterade kamp mot islam - man kunde i praktiken införa ett totalstopp för alla muslimsk religiös aktivitet utanför hemmen. Och detta utan att hamna i klammeri med internationell rätt.

De partiföreträdare vars instinkter inte skulle kunna acceptera detta måste självklart avgå. Anser man att judarna generellt står för stympningar och tortyr, då har man ingen plats i ett icke-antisemitiskt SD.

Se även Är SD:are antisemiter?, Seminarium i Helsingborg, SD och Mellanöstern.

Mer av samma sak

Björn Söder lyckades ju verkligen få ett jäkla mediadrag genom att hoppa på gayrörelsen. I skrivande stund har senaste postningen på Söders blogg 76 kommentarer och den ligger fortfarande så högt som nr 2 på Bloggtoppen politik. I vanliga media har han lyckats få Aftonslasken att utnämna honom till gayrörelsens fiende nr 1.

Nu kan vi vänta mer av samma sak från SD-ledningen; det är helt i linje med deras eklektiska nationalism. Hittar du något som medierna gillar att skriva om - rid på vågen.

Pridetåget

Snuten och Afa; ja, de marscherar faktiskt fram sida vid sida! Det är nästan så man förstår Björn Söders besatthet av löskukarna på Stockholms gator. Vilket samhälle är det vi har när polisen håller hand med gangstrarna istället för att bekämpa dem?

Denne Björn...

I förra postningen konstaterade jag att Björn Söders fem senaste postningar handlat om homosex. Fyra av mina fem senaste postningar har handlat om Björn Söder. Fem av de sex, om jag ska räkna denna postning.

Fokus för SD:s politik?

Natten till idag slog Söder till med konstaterandet att "kulmen nu (var) nådd på perversiteterna". De fem senaste postningarna på hans blogg utgörs därmed av hårda angrepp på gaylobbyn och Stockholm pride.

Nere på noll

Så läser man i Ystads allehanda att Sverigedemokraterna lyckats komma ner på på noll i Tomelilla kommunfullmäktige, nu senast genom en uteslutning och en utflyttning. Vid valet fick man hela fyra mandat.

I första hand måste det svida för Björn Söder, som i egenskap av partisekreterare får ses som högste ansvarig för partiorganisationen. Ska etablissemanget verkligen behöva frukta SD i valet 2010? Frågan är hur många riktiga aktivister/politiska kandidater man ha kvar hos uppstickarna då.

Till höger om KD, tycker Söder

Många unga SD-are när en vision av ett Sverigedemokraterna positionerat mellan de traditionella maktblocken. Fåfängt. Partisekreteraren Björn Söder fortsätter att positionera partiet till höger om (kd) och (m):

Detta parti (Kristdemokraterna) har sedan länge spelat ut sin politiska roll och bör förpassas till politikens sophög. Jag hoppas att alla kristna väljare inser att nu finns endast ett parti i Sverige som står bakom traditionella värderingar och detta parti är Sverigedemokraterna.

När krutröken lagt sig är det fullt möjligt (t.o.m. sannolikt) att vänsternationalisterna i SD tvingats över till ND, ett parti som ju svängt tillbaka till sina vänsterståndpunkter i och med att brodern Abramson själv tog över ordförandeklubban.

Detta behöver i och för sig inte betyda att SD befolkas enbart av "grevar, baroner och punschpatroner". Vilken socioekonomisk grupp är idag mer värdekonservativ än privatanställda manliga arbetare?

Till storms

Björn Söder, partisekreterare och Sverigedemokraternas grå eminens, har den senaste tiden lyft upp kampen mot homosexeriet till högsta möjliga prioritetsnivå inom partiet. I sin senaste postning på partibloggen motsätter sig Söder idag att idrottsföreningarna i Stockholm ska tvingas motarbeta diskriminering av de som är gay.

Söder, som i det militära var kustjägare, är sedan flera år aktiv inom SD Klassikerna, den enda idrottsliga organisationen inom partiet.

SD:s höstkampanj

På sin personliga webbplats avslöjar Björn Söder hur Sverigedemokraterna tänker tackla den enfrågestämpel som vidlåter partiet - man kommer att ta till sig denna stämpel och använda den till sin fördel.

Nå, i alla fall: Detta har Söder att förtälja. Under Almedalsveckan höll SD:s Söder och Åkesson ett torgmöte där man berättade om en "kommande storkampanj som kommer att avslöja riksdagspartiernas lögner om den svenska integrations- och invandringspolitiken." Ryktena om aktivismens död inom partiet kommer då att tacklas genom att en särskilt producerad kampanjtidning "delas ut till de svenska hushållen". Här kan man befara att många aktivistfattiga eller afarädda lokalavdelningar använder sig av den beprövade trollhättemodellen (d.v.s. att skicka ut bladen per post), men i vilket fall som helst handlar detta om en organisatorisk och aktivistisk uppryckning inom SD.

SD kommer också i alla de kommunfullmäktigeförsamlingar där man är representerade att lägga centralt producerade motioner. Allmänheten och Hans Lindqvist varnas. Nu laddar de om!