Aktive Jocke Larsson angående diskriminering

Jag såg inget i UNT i morse, och aktive Jocke Larsson uppdaterar ju sin blogg bara en gång i kvartalet, men på en folkpartistisk blogg såg jag idag att herr Larsson varit uppe i talarstolen på senaste kommunfullmäktigesammanträdet i Uppsala.

Han ska ha varit av den åsikten att ägaren av en krog ska ha rätt att diskriminera invandrare och att kommunen inte har med detta att göra. Resonemanget grundas tydligen i äganderättens princip, och fp-bloggaren är tydligen lite lätt imponerad på grund av detta.

För ovanlighetens skull får jag hålla med aktive Jocke. Äger man en krog ska man ha rätt att välja sina kunder. En förutsättning bör dock vara att man är öppen om sina principer. Den som vill diskriminera invandrare ska i sådana fall på lämpligt sätt informera om att han gör så. Kanhända folk vill uttrycka stöd eller starta bojkottaktioner. Dessutom undviks onödiga kränkningar av hugade gäster.

Ryktet sprider sig

För ett tag sedan uppmärksammade bloggen att aktive Jocke Larsson (sd) hyllade ND:s migrationspolitik på sin personliga blogg. Ryktet har spritt sig, och idag fick Larsson klä skott för sitt ställningstagande i en insändare från tre lokala miljöpartister i Upsala Nya Tidning.

Mensjevikiska provokationer mot partiledningen

Stavros Giangozoglou, ledande (s)-politiker i Uppsala kommun, kritiserade redan i 2 postningar på sin partiblogg 18-19 maj de budgetyrkanden aktive Joakim Larsson (sd) gjort i kommunfullmäktige.

Efter en uppseendeväckande bloggpostning från Larsson häromdagen är tiden inne att säga något ytterligare om det hela. I sina postningar hävdar Giangozoglou att "SD far fram med samma budskap, alltid är det "mångkulturen" som är anledning till allt ont här i världen, däremot paketeras budskapet i de lokala frågorna", något som stämmer med många andras observationer av SD som ett enfrågeparti.

Härvidlag finns det i dagsläget inte så mycket för partiet att göra; efter infusionen av nya aktiva i samband med valet förra året är det ju åter så att inställningen till invandraring är det enda sammanhållande kittet. Det blir till att (bakom en ridå av pliktskyldiga protester) vara män nog att gilla läget, och invänta den dag partiet lyckats ta sig upp på en högre teoretisk ståndpunkt.

Mera irriterande för folket i den sverigedemokratiska particentralen bör Giangozoglous slutsats att "Sverigedemokraternas ledargarnityr...(är) ett mycket medvetet rasistiskt kompisgäng som vet vad det vill och som sakta men säkert försöker flytta fram positionerna" vara. Sannolikt försöker man i SD övertyga både sig själv och andra att det är tom propaganda från en förhatlig politisk motståndare, men är det så enkelt?

Här är ju helt klart Jocke Larsson och hans märkligt formulerade budgetyrkanden boven i dramat - han nöjer sig ju inte med att tala om budgeten och reciterar långa ideologiska avsnitt som är avsedda att indikera hans övergripande personliga politiska mål.

Till stora delar är denna recitation ointressant för budgetbehandlingen, som ju inte alls syftar till att ex.vis införa en ny form av lärlingsutbildning, slå fast äktenskapets sociala betydelse eller konstatera att Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd till folk som egentligen inte är riktiga flyktingar. Man föreställer sig att sådana frågor helst bör debatteras i riksdagen.

Vad som är verkligt intressant i det sverigedemokratiska perspektivet är dock inte all ludd och lösa ord. Man frågar sig istället om Larsson håller sig till programmet. Formuleringarna är till största delen snarlika det sverigedemokratiska partiprogrammet, men viktiga delar där Larsson har avvikande åsikt utelämnas, grumlas eller får annan utformning. Jag tänkte ta några exempel.

Exempel på harmoni SD Riks/Larsson
Ifråga om principprogrammets preambel ansluter sig Larsson sågott som ordagrant till partiets officiella linje.

Larssons budgetförslag: Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett välmående demokratiskt samhälle präglat av trygghet och tradition. Idémässigt har vi låtit oss inspireras av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken.

SD:s principprogram: Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett välmående samhälle - ett folkhem - präglat av trygghet, harmoni och solidaritet. Vi har idémässigt låtit oss inspireras av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken.

Exempel på disharmoni
Sedan lång tid tillbaka är det känt att Larsson helst skulle vilja utvisa svenska (naturaliserade) medborgare ur riket, något som även bloggen givit offentlighet åt. Han gillar inte heller kravet på ickediskriminering, och är emot att FN-deklarationen om mänskliga rättigheter ska vara grundläggande för SD:s politik. Det sistnämnda är Larsson mycket noga med att inte säga ett dyft om, en signal så klar som någon, medan han däremot vågar sig på att hävda att ickemedborgare inte ska vara lika inför lagen. På annat ställe i budgetförslaget skriver han sedan att "svenska jobb i första hand ska gå till befintlig svensk arbetskraft".

Larsson: Vi strävar efter ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle, där alla medborgare är lika inför lagen och har möjlighet att påverka och att känna trygghet, såväl fysiskt som socialt.

SD: Erfarenheter från vår historia och vår omvärld visar att de viktigaste faktorerna för att kunna skapa ett sådant samhälle (=ett folkhem) är småskalighet, en fungerande rättstat, en stark gemensam identitet och grundläggande social rättvisa. Helt central för oss är också FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. Partiet tar starkt avstånd ifrån diskriminering av människor på grundval av kön, religiös och politisk tillhörighet eller etnisk bakgrund.

"Inte liberalare än ND"
För att undvika misstankar om dubbelspel bör en ledande partiföreträdare inte göra så här grova övertramp som i sistnämnda exempel. Är det så konstigt att en politiker från ett annat parti ser ett "mycket medvetet rasistiskt kompisgäng"? Sverigedemokraternas möjligheter till politisk framgång vilar främst på förtroendet för de personer som representerar partiet, och här hjälper inte aktive Joakim Larsson till. Så sent som i förrgår gjorde han en postning på sin blogg för att bevisa att SD:s invandringspolitik inte alls är mer "liberal" än den hos kompisarna i Nationaldemokraterna.

Nästan som för att håna sin egen partiledning dedicerades postningen implicit till den ur partiet utkastade rasisten Jimmy Windeskog. Dubbelfel av Larsson: 1) Även om det någon gång är sant, kan en SD-företrädare aldrig erkänna att man tycker lika med ND, 2) den som är utesluten ur SD får aldrig nämnas i offentliga sammanhang om det inte är absolut nödvändigt. Till detta kommer de grova ideologiska avvikelserna i budgetförslaget i Uppsala.

Hur mycket tänker particentralen tåla? Uteslut Larsson nu istället för att vänta till strax före nästa val!

Larsson och diskrimineringen

Aktive Joakim Larsson har redan tidigare visat svårigheter att motverka diskriminering av invandrare, något som han borde göra i egenskap av att vara samhällskunskapslärare i svenska skolan. Visst finns det åsiktsfrihet här i landet, men den har ett pris: Förespråkar man sådan diskriminering är inte läraryrket det rätta.

Aktuellt: Strax före RÅ 2007 lämnade Larsson in sina budgetyrkanden till kommunfullmäktige i Uppsala. Det är intressant läsning. Stavros Giangozoglou, ledande (s)-politiker i Uppsala, har gjort två postningar i ärendet på sin blogg. Han citerar Larsson, och det framgår att Larsson bland mycket annat i kommunens budgetarbete vill arbeta för att invandrarna ska få de jobb som blir över när svenskarna fått sitt.

"Sverigedemokraternas grundinställning är att svenska jobb i första hand ska gå till befintlig svensk arbetskraft. Det faktum att den politiska viljan hos partier i fullmäktige är att prioritera utländsk arbetskraft före svensk är en anmärkningsvärd diskriminering av svenska arbetare och något som måste upphöra"."

Anser Jimmie Åkesson att mandatet i Uppsala kommunfullmäktige är så dyrbart att Joakim Larsson ska tillåtas bryta mot SD:s principprogram hur många gånger som helst?

Frispråkig Larsson

Aktive Joakim Larsson vill gärna ha personlige vännen, Jimmy Windeskog, en frispråkig nationalistisk ölkännare, tillbaka i Sverigedemokraterna. Det berättar han i Sydsvenska dagbladet: "Uteslutningen var en överreaktion för att partiledningen var rädd om sin profilering".

Partiledningen väntas motsätta sig Larssons förslag. Uteslutningen ägde rum 2005, sedan Windeskog kritiserat partivännen Tony Wiklanders bristande rasmedvetande vid adoptionen av en dotter.

ND Uppsala

Vavra Súk har vänt örnblicken mot Uppsala, och UNT kostar på honom och ND Uppsala ett reportage i dagens tidning. Den återupplivade lokalavdelningen ska enligt artikeln ha gjort en del flygbladsdelningar i områdena Sävja och Nåntuna.

Valet av fokusera på Uppsala är inte dåligt, eftersom SD:s lokalavdelning (verksam redan 1989) i princip ligger för fäfot. Aktive Jocke Larsson går på fullmäktiges möten, men sen är det inte så mycket mer.

Valet av områden inom Uppsala kommun är mera svårt att förstå. Sävja och Nåntuna? Under Tors tid delade ND blad i arbetarstadsdelar som Löten, vilket naturligtvis är mycket mer lönsamt. Kan det vara så att Jocke i kraft av SD:s partistöd genomfört ett av sina "ekumeniska" möten, och att SD och ND då delat upp sta'n?

Aktivitetsrapport

Sd:s mensjeviker lever som i dvala, är de sedan redan uteslutna eller inte.

Aktive Jocke Larsson uppdaterade sin blogg 23 november. Sedan dess ej ett pip. Herr Jimmy Windeskog utlovar, även han på sin blogg, att ta nya friska tag efter nyåret, men drabbas i samma andetag av akut dyslexi och refererar till sig själv som "SJW" istället för "JSW".

Förre partiledaren Mikael Jansson har inte uppdaterat sin personliga webbplats sedan 6 april förra året.

Postning nr 1 000

Som en av de mest välpublicerade svenska bloggarna når Objektiv SD-blogg med denna postning över tusenstrecket!

Bloggen försöker att hålla sig intersubjektiv, d.v.s. i dagligt tal "objektiv". Eftersom jag själv varit aktiv på hög nivå och under en längre tid inom Sverigedemokraterna, och eftersom jag inte är en lallande politisk dåre, anser jag mig kunna bidra med mer initierade inlägg om SD än de flesta andra.

Till en början försökte bloggen bekämpa SD för att partiet inte oförtjänt skulle inta en plats inom det politiska systemet där det blockerar nya, seriösa och livskraftigare initiativ. Efter valet 2006 ändrades denna linje, på grund av att SD nu blivit så etablerade att man kommer att finnas kvar i den ena eller andra rollen under en längre tid inom svensk politik. Slaget var alltså till hälften förlorat. Nu och framgent är linjen att blogga politiskt om SD och ge konstruktiv kritik. Detta betyder dock inte att jag återigen håller på SD; personligen tänker jag fortfarande rösta på andra parti/-er.

Den direkta anledningen att bloggen kom till var att jag i maj förra året satt och kollade runt på nätet och plötsligt upptäckte att aktive Jocke Larsson skaffat sig en bloggerblogg. Detta fick mig att omedelbart regga en egen bloggerblogg, för att vara beredd att möta den mannens infantila politiska infall. Lustigt nog ledde mitt eget bloggande med täta påhopp på bl.a. Jimmy Windeskog senare till att även Windeskog började blogga, vilket i sin tur (oundvikligen) ledde till hans egen uteslutning ur SD.

Bloggen föddes 12 maj 2005, och den första postningen innehöll dessa ord:

Intressanta saker händer i det parti som kom på åttonde plats i förra riksdagsvalet. Ny partiledare och förbättringar i partiprogrammet vid partikongressen i maj 2005. Tyvärr passade man på att vid samma kongress anta ett 33-punktsprogram som många skulle kalla fascistiskt.

Granskning inleds.

Mer skamvrå för Jocke Larsson

Bloggen har vid ett flertal tillfällen raljerat över att sverigedemokraterna fortfarande har undertecknads mobilnummer som kontaktnummer för Sd på riks-, distrikts- och lokal nivå. Alldeles nyss såg jag måttet rågat: Valkansliet vid Uppsala kommun ringde mig och frågade efter Jocke Larsson.

Jag har ävenledes raljerat över hur oerhört slö hr Larsson är. Men hur jobbigt kan det alltså vara att informera kommunförvaltningen om sitt telefonnummer och andra kontaktuppgifter, när man nu lyckats glida på ett bananskal in i fullmäktige? Skamvrå för Larsson, så mycket borde han ha gittat med!

Skamvrån för Jocke Larsson

I det moderata lägret gör man sig nu lustig över att fullmäktigeledamoten Jocke Larsson (sd) inte gjort sig omaket att lägga något som helst förslag i samband med antagandet av kommunens budget i Uppsala. Skäms, Larsson!

Vill utvisa svenska medborgare

Andra delen i UNT:s rekordkorta artikelserie om sverigedemokraterna kom idag, och består - olyckligtvis, för Sd:s del - främst av en intervju med Jocke Larsson. Som ett utslag av UNT-humor illustreras intervjun av en bild på Larsson i samma pose som führern på ett känt foto.

Larsson uttalar sig i första hand om etnicitet och repatriering. Ifråga om medborgares lika rättigheter finns följande att läsa:

Enligt Joakim Larsson vill partiet även utvisa dem med svenskt medborgarskap.
- Ja, men det är tyvärr inte genomförbart. Det finns bevisligen invandrare som fått medborgarskap och som sedan begått brott. De borde inte vara här.

---

Se även postningarna Sd:s grova ideologiska avvikelser, Jocke Larsson kritiseras för girighet, Samhällskunskapslärare med etniska fördomar, Sd vållar pajkastning i Uppsala, Borgerlig oenighet om Sd i Uppsala och Fortsatt fraternisering Sd/Nd.

Jocke Larsson kritiseras för girighet

I Uppsala har den segrande borgerliga alliansen bestämt sig för att göra vissa smärre justeringar i det kommunala partistödet. Sverigedemokraterna, som genom Jocke Larsson lyckades tillskansa sig ett mandat i fullmäktige, skulle beröras på så sätt att man går miste om den 40%-tjänst för en politisk sekreterare man får enligt nuvarande regler.

Regeljusteringen irriterar Larsson, som i dagens Upsala Nya Tidning (s. A5) går till häftigt angrepp på de borgerliga, som han menar använder sig av "regeltrixande" i strid med kommunallagen. Larsson får emellertid genast svar på tal av blivande finanskommunalrådet, moderaten Gunnar Hedberg, som helt korrekt påpekar att Larsson med sitt enda mandat redan i utgångsläget bjuds på hela 130 000 kr per år. En politisk sekreterare för Sd:s ende förtroendevalde skulle kosta skattebetalarna ytterligare 200 000 kr per år.

Hedberg frågar sig retoriskt om Sd förvarnat sina väljare om "denna girighet". Det är lätt att instämma. En konkret fråga är sedan varför Larsson gnölar som han gör: Om de borgerligas sparsamhetsiver strider mot kommunallagen, då är det väl bara att överklaga?

SD tar ett mandat i Uppsala

Upsala Nya Tidning, en motbjudande landsortsavisa och enda dagliga för Sveriges fjärde största stad, har gått med på att ta in annonser från sverigedemokraterna. Sd:s distriktsordförande, aktive Joakim Larsson, är nöjd och skrev i onsdags på sin blogg:

Igår var dessutom vår beställda annons införd i UNT. De bråkade en hel del om den och till slut fick vi bara föra in partiloggan. Ganska fånigt. Vi ville ha med texten "Vi säger vad du tänker", men det tyckte den ansvarige utgivaren Lars Nilsson var främlingsfientligt.

Nu är dock Larsson lite väl blygsam. Jag såg själv annonsen i tidningen. Där var partiloggan, men där var också webbadressen till SD Upplands egen webb, Sd:s överlägset sämsta. Domänen ägs fortfarande av partiupprorsmakaren Mikael Jansson. Bilden några stycken längre ner visar startsidan som den såg ut för uppkopplade UNT-läsare, och som den ser ut än idag. Runt den anspråkslösa annonstexten hade distriktet beställt en frikostig inramning bestående av ett tomrum.

Larsson stannade inte vid detta, när han i onsdags lyckliggjorde oss med en av sina postningar.

Det här är nog utan tvekan vår bästa valrörelse någonsin. Tidigare år har i princip all tid gått åt till att springa omkring och dela ut valfoldrar och valsedlar. Det slipper vi nästan helt nu och kan istället fokusera på annat, såsom kandidatkontakter, bloggande, läsa på inför intervjuer, medlemsmöten och torgutdelningar.

Till dags dato har Joakim Larsson gjort 46 postningar på sin blogg, 23 under 2005 och lika många under innevarande år. Han är den ende bloggaren inom sitt partidistrikt. Som jämförelse kan nämnas att denna blogg startades på en ren impuls sedan jag råkat "surfa förbi" Larssons nystartade blogg i maj förra året. I skrivande stund finns det 686 postningar på Objektiv SD-blogg, trots att jag under samma tidsperiod garanterat lagt ner fler timmar på jobbet än vad herr Larsson gjort.

Men det är inte bara det egna bloggande den oblyge Larsson överdriver. Kandidatkontakter? Från början satte man upp 4 kandidater på sin spärrade lista, men står med bara 3 efter att ha få panikstryka en yngre flicka som inte visade sig vara valsedelsmaterial. Jag kan inte se framför mig att Jocke Larsson skulle ha särskilt mycket vettigt att prata om, när han i den utåt helt osynliga lokalavdelningen sammanträffar med Joakim Hallin och Stefan Petersen. Partiveteranerna lyser däremot med sin frånvaro på listan.

Med andra ord, det blir nog inte så mycket mer kandidatkontakter än det blir bloggande. På den ljusa sidan kan vi i alla fall se det faktum att han nu fått förbereda sig för åtminstone en intervju med Radio Uppland. Det tog säkert lång tid.

Det finns i och för sig orsak att känna oro över Larssons chanser i kommunvalet i Uppsala, och detta på grund av 1) just den faktor som han själv inte kunna påverka - hushållsutskicket, och 2) minskningen av antalet kommunala valkretsar.

Förra valets 5 valkretsar har dragits ner till bara 3. Förra valet fick Sd i Uppsala 2,3% respektive 2,0% i sina två bästa valkretsar och eventuellt ska 2,5% i en valkrets kunna räcka till mandat i år. Tyvärr var kommunledningskontoret så valhänt att man lade större delarna av Sd:s två bästa valkretsar i samma, nya valkrets.

Sd uppvisade en nedåtgående trend i kyrkovalet 2005, men med tanke på det starkt ökande rashatet i dagens Uppsala får vi nog i år räkna in ett mandat för Larsson och Sd. Sd är ju än så länge det största etniska partiet i sta'n. Med en bättre lokal verksamhet, som exempelvis under nationalkonservativa Eva Nymans tid, hade ett guldår som detta Sd i Uppsala säkert kunna accepteras som ett mer salonsfähigt parti, och raka hem åtminstone ett mandat i varje valkrets.

Lätt fånget, lätt förgånget, Larsson!

SD-läraren Jocke Larsson kunde inte låta bli att glädjas, när han under gårdagen upptäckte att hans blogg hade mer trafik än Jimmie Åkessons. Nåväl, lätt fånget, lätt förgånget. Idag har Larsson sjunkit.

Jocke Larsson - sjunker på Bloggtoppen!

SD-bloggarnas topplista 23 maj 9. Svinstian 2 112 11. Björn Söder 1 772 20. Objektiv SD-blogg 1 009 24. Martin Kinnunen 874 28. Erik Hellsborn 766 29. Jimmie Åkesson 740 30. Joakim Larsson 694 38. Richard Jomshof 556 73. Erik Almqvist 266 102. Tunström 146

SVT: Samhällskunskapslärare med etniska fördomar

Kanske är det bloggandet som sätter stopp för Jocke Larssons pedagogiska karriär, liksom bloggandet var vad som fick kumpanen Jimmy Windeskog utesluten ur det parti de delade - sverigedemokraterna.

Anna-Lena Lodenius gjorde ett par riktigt fördomsfria intervjuer med SD:are redan inför valet 2002, dels med Gunnlev i Katrineholm, och dels med Rosita i Helsingborg. Hon fortsätter sin unikt fördomsfria och liberala inställning till åsiktsfriheten, när hon i rapportinslaget idag om Jocke Larssons samhällslärarskap på Höglandsskolan i Bromma, försvarar lärarens rätt till en personlig politisk åsikt.

I programmet återgavs Larssons postning om ett våldtäktsmål:

Många har säkert hört talas om våldtäkten på Husbybadet. Hursomhelst: enligt obekräftade uppgifter idag så är den häktade alltså en utlänning med oklart ursprung. Är någon förvånad?

Bloggen har vid flera tillfällen funnit tillfälle att kritisera Larssons ståndpunkter. Detta inträffade under rubriken "Medias lögner" 28 november 2005. Då tillbakavisade han principiellt att en person ska kunna naturaliseras som svensk medborgare, och skrev:

"Jag citerar: " De fyra männen var cirka 17-20 år. De var svarta och talade svenska med brytning." Samtliga är alltså somalier - men hur kan AB då hävda att de är svenskar? Jo, förmodligen är det så att tre av de fyra kulturberikarna har skaffat sig medborgarskap här, två av dem i Sverige och en i Finland. Då blir de plötsligt inte utlänningar längre."

Larsson har inte heller varit främmande för att särskilt peka ut även kristna broderfolk:

"I Assyriens huvudstad Södertälje så har ett ungdomsgäng (något hundratal man starkt) förstärkt med boende i den invandrartäta stadsdelen Ronne anfallit polisen för att frita en ung man som gripits för olaga hot...Hela tillställningen rundades av med att någon sköt automateld mot polisstationen i Södertälje. Underbart med mångkultur, är det inte?", bloggade Larsson 13 september 2005 efter inträffade kravaller i Södertälje.

15 maj 2005 reagerade Larsson på att en krögare råkat i rättsliga problem, sedan denne avvisat två hånglande homosexuella kvinnor:

"Tyvärr har ju SD också antagit en skrivning om förbud mot diskriminering, så det dröjer kanske inte länge innan hånglande lesbianer invaderar också våra riksårsmöten - vem vet?"

Under sitt bloggande har alltså Larsson givit uttryck för bl.a. ospecificerade generaliseringar kring invandrare som kollektiv och brott, fördomar mot assyrier och dimmig uppfattning om vad mångkulturen definitionsmässigt är, samt motstånd till att utlänningar ska kunna bli svenska medborgare, motstånd till ickediskriminering och öppet avståndstagande till lesbiska kvinnor.

Är samhällskunskapslärare i dagens svenska skola verkligen ett lämpligt yrke för Larsson? Få förebrår nog rektorn på Höglandsskolan om han i dagens överflöd på SO-lärare väljer att anställa någon annan till hösten, istället för att förlänga Larssons vikariat där.

Utmaning för antikommunismen inom SD

Jocke Larsson är rejält less på skåningarna nu; sin blogg har han börjat kalla "en nationalmensjeviks hemsida". Frågan är varifrån epitetet nationalmensjevik är hämtat, för tidigare har inte den gode Larsson gjort sig känd för något ideologiskt teoretiserande (det allvarligaste försök han gjort var nog när han en gång tillsammans med mig själv skrev ett förslag till principprogram för sverigedemokraterna).

Min gissning är att Larsson blivit återkommande besökare hos Oskorei, ett aktat namn bland rikets radikala nationalister och en man som gillar att hitta på nya, friska benämningar. Aktuellt på Flashback är Oskoreis diskussioner om nationalbolsjevismen. Har detta fått surfräven Larsson att glida längre åt höger (eller är det vänster?) och flörta med arvet efter Martov, Axelrod och Trotskij. Kanske har Larsson varit med i Oskeoreis bolsjevikdiskussioner och då insett att nationalbolsjevismen är att gå ett steg för långt, och steget före kan kallas nationalmensjevism.

Det stora spänningsmomentet för bloggen är givetvis frågan om det ska bli någon reaktion från particentralen i Lund. Nationalmensjevismen, hur den än må uttolkas, måste rimligen stå i strid med SD:s principprogram. Skulle den inte stå i strid med principprogrammet, då är Larsson helt visst ute och koketterar med ord. Måhända är det sak samma för Larsson, om han åker ut eller ej. Hans futtiga tremannalista i kommunvalet i Uppsala ger väl inga segervibbar?

Bunkergrepp över Mälardalen

Märkligt nog blev det Joakim Larsson som var först med att lämna en rapport om distriktsårsmötet i Stockholm för en vecka sedan. Larsson meddelar på sin personliga blogg bara att Johan Rinderheim omvaldes, men detta är det första som hörs från det nästan helt inåtriktade stockholmsdistriktet.

Larsson meddelar också att han själv omvalts till distriktsordförande för SD Uppland. Skulle fattas annat; distriktet tillskapades ju för något år sedan enbart för att Larsson skulle få ett eget distrikt att basa över. I alla andra hänseenden är C-län för litet för att motivera ett partidistrikt. Larsson gör sig i sin postning lustig över de homosexuella genom att prata om "mötesbögeri". I samma anda kan även ledande sd-veteraners poserande attityd beskrivas - de är distriktsbögar, alla måste få ett eget distrikt, för annars blir de sura.

En annan intressant upplysning som vi bibringas av Joakim Larsson är att Larsson ska få äran att toppa en riksdagslista för Uppsala län. I alla tidigare val har sverigedemokraterna ställt upp en, enda rikslista. Inför riksdagsvalet 2002 försökte Björn Söder få till stånd en särskild skånelista, men detta röstades resolut ner vid ett partistyrelsemöte. I Stockholm är man tveksam till egen riksdagslista, skriver Larsson. Besked lämnas längre fram.

Larsson har sina prioriteringar klara

Den ständigt aktive (obs: ironi) Joakim Larsson har, med ett engelskt uttryck, sina prioriteringar klara. I en av sina ytterst få bloggpostningar skriver han 17 januari en dödsruna över tyske politikern och krigsveteranen Franz Schönhuber, som ju 82 år gammal gick bort i slutet på förra året i sviterna på en influensa.

Varför skriver han då dödsruna över en man som besökt SD en gång, och som dessutom redan vilat i mullen några månader? Förklaringen kan vara att herr Larsson så gärna ville dj-s med Björn Söder. Nu fick Larsson tillfälle att lägga ut en bild på Schönhuber och Söder, skakande tass 1998. Behöver man så många fler bevis på att Jocke Larsson inte vill att SD ska göra något bra val i år?

Rasbiologi i SD-Kuriren

Samma dag som Mattias Karlsson, en av sverigedemokraternas partiideologer, på SDU Forum tar avstånd från rasbiologi så spricker fasaden: På SD-Kurirens nätupplaga kan man läsa Joakim Larssons utgjutning över de fyra gruppvåldtäktsmännen i Göteborg.

Aftonbladet påstod häromdagen att tre av de fyra är nordbor. Detta stämmer såtillvida att två av de fyra är svenska medborgare och en är finländsk medborgare. De har dock s.k. utländsk bakgrund, och Larsson kan inte hålla inne sin ilska:

Samtliga är alltså somalier, men hur kan Aftonbladet då hävda att de är svenskar? Jo, förmodligen är det så att tre av de fyra kulturberikarna har skaffat sig medborgarskap här, två av dem i Sverige och en i Finland. Då blir de plötsligt inte utlänningar längre.

I den av svordomar späckade artikeln i det officiella partiorganet beskriver Larsson en partilinje där den mörkhyade aldrig kan accepteras som svensk medborgare. Schack matt på Karlsson.

JSW dag 6: Bunkern fronderar

Bloggen frågade sig JSW dag 1 hur den pågående uteslutningen av Jimmy Windeskog ska påverka Sverigedemokraternas publicistiska verksamhet. Det kan konstateras att i bloggosfären har såväl Joakim Larsson, Weine Berg som Erik Hellsborn kvar sina länkar till Windeskog, vilket inte kan tolkas som annat än en öppen utmaning mot Björn Söder. Weine Berg har dessutom direkt och öppet utmanat Jonas Åkerlund, den som skrivit under uteslutningsyrkandet, att ge med sig och foga sig i Windeskogs åsikter.

Idag kan jag till min stora förvåning läsa hur slöe Joakim Larsson gjort en postning om Windeskogsaffären; han gör annars sällan några postningar på sin blogg, och än mer sällan något som relaterar till sverigedemokraterna och deras politik. Nu tycker i alla fall Larsson att "partiet äter sina barn". Uteslutningsärendet mot Windeskog innebär enligt honom att "partidemokratin fått sig ytterligare en kyss och taket i SD har sänkts än mer". Trots att Larsson utbildat sig till lärare och därmed tror sig ha ett intellekt måste jag konstatera att både Larsson och flera andra inom Windeskogsfären helt lyckats glömma att de som partistyrelseledamöter redan i samband med värvningen av Sten Andersson (senvintern 2002) skrev under på FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna. De har därmed ställt upp för en värdegrund som man inte kan dagtinga med vid första bästa nyck.

Konstaterande för dagen: Vill sverigedemokraterna bevara någon grad av trovärdighet måste utspelet mot Windeskog ("rasister tolereras inte") följas upp med resoluta uteslutningskrav mot Hellsborn, Berg och Larsson. Vad har Windeskog gjort som dessa tre inte öppet ställt sig bakom under senaste sex dagarna?