Skoldebatt i Uppsala

Igår var det debatt på Rosendalsgymnasiet i Uppsala. Aktive Jocke Larsson har tydligen slagit vantarna i bordet, och det förr så stolta SD Uppsala representerades av Hedlund&c:o från Gävle. Roger Hedlund har alltmer börjat fungera som riksorganisatör.

Från Sverigedemokraternas annaler: SD Uppsala

Nedanstående text återfanns på SD Uppsalas webbplats från 2001 till årsskiftet 2003/2004, och var avsedd som en del av presentationen av lokalavdelningen. I egenskap av ordförande för SD Uppsala var jag själv högste ansvarig för hemsideverksamheten.

Är vi rasister?

I massmedia framställs Sverigedemokraterna ibland som nazistiskt, rasistiskt och främlingsfientligt. Inget kunde vara mer oriktigt. Erkända forskare, som till exempel Heléne Lööw, har också sagt att detta är fel.

Ett viktigt drag i den nazistiska ideologin var inställningen till samhällsstyret. Nazisterna trodde på Führer-principen, dvs att en auktoritär ledare bestämde allt. I Tyskland under det tredje riket sade man: Der Führer befiehlt, wir folgen. Även rasläran var sekundär till denna princip. Vissa anti-demokrater (även kallade anti-fascister) använder istället ordet fascist. Den klassiska italienska fascismen hade inte ens någon raslära. Mussolins mål var att återupprätta det Romerska riket i någon ny form. Nu är det kanske inte så dessa anti-fascister definierar ordet. Man har ofta bara plockat fram ordet från sin marxist-leninistiska ordbok. I Sovjetunionen var det också vanligt att använda ordet fascist på diverser oönskade företeelser.

Nationalsocialismens världsbild präglas också av den rabiata antisemitismen. Allting är judarnas fel, både kommunismen och den internationella kapitalismen. Gör man slut på judarna väntar nästan himmelriket på jorden, om man skulle tro nationalsocialisterna. Vi i Sverigedemokraterna tror inte på denna konspirationsteori.

Vårt parti är det kanske mest demokratiska av alla existerande svenska partier. Vi vill att folkviljan ska få ett så direkt utslag som möjligt. Detta yttrar sig bland annat i våra krav på fler folkomröstningar, även beslutande folkomröstningar och inte bara rådgivande.

Våra motståndare är rädda för oss därför att de vet att den stora massan av svenskar skulle rösta på oss om de fick saklig information. Därför kallas de oss rasister. Rasism innebär definitionsmässigt att man gör skillnad på människor beroende på ras. Det sker ofta på grund av fördomar, alltså åsikter som inte grundar sig på kända fakta. Vi är inte alls intresserade av begreppet ras.

En del av de etablerade partierna borde kanske först titta på sig själva. Centerpartiet hade längre tillbaka ett krav i sitt partiprogram, vilket innebar att man ville värna om den svenska bonderasen. Socialdemokraterna arbetade också för rashygien under Alva Myrdals dagar, och sterilisering av oönskade befolkningselement ägde rum ända in på 1960-talet. Moderaternas ungdomsförbund avföll under 1930-talet till ett parti med fascistiska och nazistiska tendenser. Vänsterpartiets broderparti i Ryssland planerade under början på 1950-talet att börja utrota judar i stor skala. Man kom så långt att man deporterade stora grupper judar till östligaste Sibirien.

Vad vi talar om är kultur och identitet. Det finns många människor i Sverige som ser "osvenska" ut, men som vi räknar som fullvärdiga svenskar eftersom de är svenskar i själen. Massinvandringen har tyvärr inneburit att hundratusentals människor flyttat hit utan tanke på att överge sin gamla kultur. Här hittar vi en stor del av förklaringen till att sverigedemokratin uppstod. Den svenska kulturen och identiteten är hotad.

Främlingsfientliga? Nej, inte det heller. Idag är det mycket i Sverige som vi skäms en smula över, men om vi får vara med och styra samhällsutvecklingen kommer det att finnas desto mer som vi är stolta över. Flyktingar välkomnar vi också. Sverige bör inte återkalla sin ratificering av Genèvekonventionen om flyktingars rättsställning. Vi anser dock att Sverige bör återgå till att bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd. Så var fallet tills för inte så många år sedan.

Vi tycker också att Sverige borde försöka hjälpa flyktingarna i deras närområde. När en akut nödsituation inträffar vill vi därför sända hjälp till platsen istället för att hämta ett antal s.k. kvotflyktingar till Sverige.

I dagens politiska debatt framför ofta proffstyckarna uppfattningen att ett etniskt homogent samhälle är underlägset. Är inte det rasistiskt? Kan vi inte låta Sverige vara Sverige?

Sidan senast förnyad 11 januari 2002

Anonymt möte

Från Sverigedemokraterna meddelas nu att ett infomöte hållits i Heby. Mötet, som var helt anonymt, besöktes av anonym(-a) representant(-er) för distriktsorganisationen SD Uppland.

Den fråga som det korta meddelandet från partiet väcker är varför man startar ett distrikt för landskapet Uppland, när partiets stadgar bygger på distrikt som överensstämmer med riksdagsvalkretsarna, d.v.s. länen. Exempel: Uppstår det inte konflikter med SD Stockholms län angående kommuner som Sigtuna och Upplands Väsby?

Stilla dagar i Clichy

På många håll i landet har respektive SD-avdelning gjort mer eller mindre ambitiösa budgetförslag/-yrkanden i respektive landstings-/kommunfullmäktige. I Enköping hade dock partiet vare sig något eget budgetförslag och eller några yrkanden i övrigt på nyss avhållna budgetfullmäktige. Inte heller var ordinarie ledamot eller suppleant närvarande vid sammanträdet.

Enköping ingår i aktive Jocke Larssons minidistrikt SD Uppland.

Mensjevikiska provokationer mot partiledningen

Stavros Giangozoglou, ledande (s)-politiker i Uppsala kommun, kritiserade redan i 2 postningar på sin partiblogg 18-19 maj de budgetyrkanden aktive Joakim Larsson (sd) gjort i kommunfullmäktige.

Efter en uppseendeväckande bloggpostning från Larsson häromdagen är tiden inne att säga något ytterligare om det hela. I sina postningar hävdar Giangozoglou att "SD far fram med samma budskap, alltid är det "mångkulturen" som är anledning till allt ont här i världen, däremot paketeras budskapet i de lokala frågorna", något som stämmer med många andras observationer av SD som ett enfrågeparti.

Härvidlag finns det i dagsläget inte så mycket för partiet att göra; efter infusionen av nya aktiva i samband med valet förra året är det ju åter så att inställningen till invandraring är det enda sammanhållande kittet. Det blir till att (bakom en ridå av pliktskyldiga protester) vara män nog att gilla läget, och invänta den dag partiet lyckats ta sig upp på en högre teoretisk ståndpunkt.

Mera irriterande för folket i den sverigedemokratiska particentralen bör Giangozoglous slutsats att "Sverigedemokraternas ledargarnityr...(är) ett mycket medvetet rasistiskt kompisgäng som vet vad det vill och som sakta men säkert försöker flytta fram positionerna" vara. Sannolikt försöker man i SD övertyga både sig själv och andra att det är tom propaganda från en förhatlig politisk motståndare, men är det så enkelt?

Här är ju helt klart Jocke Larsson och hans märkligt formulerade budgetyrkanden boven i dramat - han nöjer sig ju inte med att tala om budgeten och reciterar långa ideologiska avsnitt som är avsedda att indikera hans övergripande personliga politiska mål.

Till stora delar är denna recitation ointressant för budgetbehandlingen, som ju inte alls syftar till att ex.vis införa en ny form av lärlingsutbildning, slå fast äktenskapets sociala betydelse eller konstatera att Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd till folk som egentligen inte är riktiga flyktingar. Man föreställer sig att sådana frågor helst bör debatteras i riksdagen.

Vad som är verkligt intressant i det sverigedemokratiska perspektivet är dock inte all ludd och lösa ord. Man frågar sig istället om Larsson håller sig till programmet. Formuleringarna är till största delen snarlika det sverigedemokratiska partiprogrammet, men viktiga delar där Larsson har avvikande åsikt utelämnas, grumlas eller får annan utformning. Jag tänkte ta några exempel.

Exempel på harmoni SD Riks/Larsson
Ifråga om principprogrammets preambel ansluter sig Larsson sågott som ordagrant till partiets officiella linje.

Larssons budgetförslag: Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett välmående demokratiskt samhälle präglat av trygghet och tradition. Idémässigt har vi låtit oss inspireras av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken.

SD:s principprogram: Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett välmående samhälle - ett folkhem - präglat av trygghet, harmoni och solidaritet. Vi har idémässigt låtit oss inspireras av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken.

Exempel på disharmoni
Sedan lång tid tillbaka är det känt att Larsson helst skulle vilja utvisa svenska (naturaliserade) medborgare ur riket, något som även bloggen givit offentlighet åt. Han gillar inte heller kravet på ickediskriminering, och är emot att FN-deklarationen om mänskliga rättigheter ska vara grundläggande för SD:s politik. Det sistnämnda är Larsson mycket noga med att inte säga ett dyft om, en signal så klar som någon, medan han däremot vågar sig på att hävda att ickemedborgare inte ska vara lika inför lagen. På annat ställe i budgetförslaget skriver han sedan att "svenska jobb i första hand ska gå till befintlig svensk arbetskraft".

Larsson: Vi strävar efter ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle, där alla medborgare är lika inför lagen och har möjlighet att påverka och att känna trygghet, såväl fysiskt som socialt.

SD: Erfarenheter från vår historia och vår omvärld visar att de viktigaste faktorerna för att kunna skapa ett sådant samhälle (=ett folkhem) är småskalighet, en fungerande rättstat, en stark gemensam identitet och grundläggande social rättvisa. Helt central för oss är också FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. Partiet tar starkt avstånd ifrån diskriminering av människor på grundval av kön, religiös och politisk tillhörighet eller etnisk bakgrund.

"Inte liberalare än ND"
För att undvika misstankar om dubbelspel bör en ledande partiföreträdare inte göra så här grova övertramp som i sistnämnda exempel. Är det så konstigt att en politiker från ett annat parti ser ett "mycket medvetet rasistiskt kompisgäng"? Sverigedemokraternas möjligheter till politisk framgång vilar främst på förtroendet för de personer som representerar partiet, och här hjälper inte aktive Joakim Larsson till. Så sent som i förrgår gjorde han en postning på sin blogg för att bevisa att SD:s invandringspolitik inte alls är mer "liberal" än den hos kompisarna i Nationaldemokraterna.

Nästan som för att håna sin egen partiledning dedicerades postningen implicit till den ur partiet utkastade rasisten Jimmy Windeskog. Dubbelfel av Larsson: 1) Även om det någon gång är sant, kan en SD-företrädare aldrig erkänna att man tycker lika med ND, 2) den som är utesluten ur SD får aldrig nämnas i offentliga sammanhang om det inte är absolut nödvändigt. Till detta kommer de grova ideologiska avvikelserna i budgetförslaget i Uppsala.

Hur mycket tänker particentralen tåla? Uteslut Larsson nu istället för att vänta till strax före nästa val!

ND Uppsala

Vavra Súk har vänt örnblicken mot Uppsala, och UNT kostar på honom och ND Uppsala ett reportage i dagens tidning. Den återupplivade lokalavdelningen ska enligt artikeln ha gjort en del flygbladsdelningar i områdena Sävja och Nåntuna.

Valet av fokusera på Uppsala är inte dåligt, eftersom SD:s lokalavdelning (verksam redan 1989) i princip ligger för fäfot. Aktive Jocke Larsson går på fullmäktiges möten, men sen är det inte så mycket mer.

Valet av områden inom Uppsala kommun är mera svårt att förstå. Sävja och Nåntuna? Under Tors tid delade ND blad i arbetarstadsdelar som Löten, vilket naturligtvis är mycket mer lönsamt. Kan det vara så att Jocke i kraft av SD:s partistöd genomfört ett av sina "ekumeniska" möten, och att SD och ND då delat upp sta'n?

Drogmotion i Älvkarleby

Makarna och fullmäktigeledamöterna Gun-Britt Holmgren och Kjell Holmgren (sd) har liksom partivännerna i grannkommunen Gävle motionerat till kommunfullmäktige om slump- och tvångsmässiga drogtest. Det är skolelever och sommarjobbare som paret Holmgren riktat in sig på. Den som vägrar drogtest ska enligt motionen nekas kommunalt sommarjobb, enligt vad Arbetarbladet erfar idag.

Motionen kan sannolikt inte antas, på grund av att svensk lag överhuvudtaget inte tillåter kommuner att tvångstesta för olagliga droger.

Sverigedemokraternas rädslor

"Alla är vi rädda för något, Sverigedemokraterna för Gottsunda och jag för Sverigedemokraterna", skriver aftonbladsbloggaren Emma. Hemma hos henne i Uppsala hade visst nästan alla grannarna kollat på debatten Mona/Jimmie, och 2 av 5 hade hållit på Jimmie.

Visst är Sverigedemokraterna rädda för Gottsunda, en stadsdel i södra Uppsala med 16 - 17 000 invånare, mest utomnordiska. Under de många år som SD delade ut flygblad själva, var det inte mer än en handfull gånger man i Uppsala vågade sig ut till mångkulturens Gottis.

Men mera rädd var man nog ändå i Almtuna, där en av oss fick en smäll i skallen av en beväpnad cyklist med vänstersympatier. Eller kanske i Sävja, där en rabiat invandrarkärring ringde polisen och satte igång att blåljuga om att aktivisten Svenne hetsat.

Kanske rädslan var starkast för studentstadsdelarna, Flogsta och Rackarberget; där blev det inte många blad delade. Yxorna ute i Gottsunda sk-ter mest i politiken, de var inte så farliga. Afa fanns och finns bland studenter och borgarungdom. Nattetid kan deras tegelstenar göra hembesök.

Fast det kanske inte är det Emma menar med "rädsla"? Röstsedeln kan vara farligare än järnröret, inte minst om den som röstar är riktigt rädd.

Födelsedag

Idag gratulerar vi Solveig Baudin, som fyller år! Hon är ledamot för Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige i Orsa sedan 2006, och dessförinnan suppleant sedan 2002. Hon har under flera år varit distriktsordförande i SD Svea.

---

Redigering 2007-04-18 22.30: Bloggen utpekade Solveig felaktigt för att vara suppleant i kommunfullmäktige. Hon är ju självklart ordinarie ledamot.

Sverigedemokratisk bästsäljare

Den sverigedemokratiske debattören (1, 2, 3, 4) Ingemar Hellgren, 67, ligger just nu fyra på Nordiska förlagets bästsäljarlista med sin satiriska kortroman Infiltratören, en bok med spetsen riktad mot socialdemokratin.

Boken är en häftad utgåva på 142 späckade sidor från 2006. Den betingar ett pris på 99 kr plus frakt. Bloggen gratulerar författaren till den goda försäljningen!

Bocken till trädgårdsmästare

Vid SD Sveas årsmöte 17 mars i kommunhuset, Hallstahammar, presiderade Johan Rinderheim.

Enligt mötesrapporten i SD-Kuriren ska Rinderheim efter mötet ha föreläst om "hur man skapar arbetsgrupper, lokalföreningar, men även om marknadsföring och torgmöten".

Allmänheten kan pusta ut.

Slött i Uppsala

"..Sen toppnamnet Tommy Funebo blev utkastad har aktiviteten varit låg. Den största delen av deras propaganda kom ut i form av reklamutskick och inte genom den personliga kontakten på gatan. SD har fått mycket pengar samtidigt som medlemmarna blivit färre.."

Afa Uppsala räds inte Sd Uppsala, framgår det av verksamhetsberättelsen för 2006. Afa noterar vidare att aktive Jocke Larssons "kommunalpolitiska aktivitet lyst med sin frånvaro" efter valet.

Långt ifrån värst

Jag läste att Mattias i Oskarshamn och Alf i Kalmar oroas över att en afa-grupp lagt ut Alfs adress på sin hemsida. Inte roligt förstås, men långt ifrån värst. I Uppsala har det militanta nätverket Revolutionära fronten, tidigare inte aktivt i de här trakterna, den senaste tiden börjat sätta upp klistermärken mot Sd nere på stan.

De lokala sd:arna kommer nog att bli oroade. I Uppsala har en lång rad våldsdåd och andra brott riktade mot sd:are ägt rum genom åren. Bara två har åkt fast. Den ene var Tobias Hübinette, som dömdes för de dödshot han riktat mot Johan Rinderheim när denne bodde i Uppsala.

Aktivitetsrapport från Västmanland

I Västmanland struntar sd-ledamöterna att gå på fullmäktigemöten.

- Det kanske folk säger såhär att ”vad fan ska vi rösta på dem där för, de ställer i alla fall inte upp när de blir invalda”, säger Jan Björklund (sd) i Hallstahammar till Radio Västmanland.

Sedan Joakim Larsson i Uppsala av sekteristiska skäl såg till att 2005 bryta loss C-län från distriktet SD Svea saknas lokal organisation för sverigedemokraterna i Västmanland. Nu vill det till att den alltmer passiva particentralen i Lund sätter alla klutar till; hur ska det annars gå för Sd i länet?

Från Sverigedemokraternas annaler: Valambulansen

I samband med sommarens torgmöten i Uppsala län under folkomröstningskampanjen 2003 kom sverigedemokraternas valambulans till Uppsala. Ambulansen hade tagits i bruk i Örebro under riksdagsvalkampanjen 2002, och sedan använts under omvalskampanjen i Orsa i mars 2003. Sejouren i Uppsala blev den sista innan ambulansen blev till skrot.

Ambulansen stod uppställd (under presenning) en, enda natt på lugna Hällbygatan i Luthagen, Uppsala. Den lokala afa-avdelningen eldade upp den strax före midnatt med hjälp av en bensinbomb.

UNT hårdgranskar SD

Upsala Nya Tidning (UNT) inleder idag en artikelserie om Sverigedemokraterna. Håkan Holmberg (fp) ger en en inledning till artiklarna på ledarplats; och hans ord illustreras av en demonstrationsbild från 1991 där SD kräver "nej till rösträtt för utlänningar".

Holmberg uppehåller sig vid sverigedemokratiska programpunkter som att en person bara kan ha en enda nationell identitet, en formulering som det faktiskt är undertecknad som är upphovsman till. Han instämmer med den borgerliga fraktionen inom Sd i att det är den nationalistiska principen som negativt skiljer ut Sd från andra partier, där SD ser identiteten som mer eller mindre medfödd medan andra partier ser människans identitet som grumlig och föränderlig.

Ledarsticket från Holmberg är läsvärt, och hans analys företer fler tecken på intelligens än vad som är vanligt på svenska tidningar, och detta trots att det är UNT det idag handlar om.

På samma agitatoriska nivå befinner sig artikeln "När SD kom till byn" av Daniel Berglund. Artikeln skildrar hur SD sakta trängt in i Älvkarleby, den kommun som Berglund upplever som SD:s styrkepunkt i Uppland. Han fortsätter sedan en bit in i Tierps kommun, där vi får veta att Joakim Larsson, för dagen kommunfullmäktig i Uppsala, under mitten av 1990-talet i hemorten Örbyhus spred flygblad med texten

Vi måste utvisa alla snyltare och parasiter som de senaste åren har kommit till Sverige.

Flygbladen ska ha resulterat i att gatans parlament drev ut 12 invandrarfamiljer från Örbyhus. Mer om Larsson och SD Älvkarleby får vi veta redan i morgon, när nästa artikel kommer.

SD tar ett mandat i Uppsala

Upsala Nya Tidning, en motbjudande landsortsavisa och enda dagliga för Sveriges fjärde största stad, har gått med på att ta in annonser från sverigedemokraterna. Sd:s distriktsordförande, aktive Joakim Larsson, är nöjd och skrev i onsdags på sin blogg:

Igår var dessutom vår beställda annons införd i UNT. De bråkade en hel del om den och till slut fick vi bara föra in partiloggan. Ganska fånigt. Vi ville ha med texten "Vi säger vad du tänker", men det tyckte den ansvarige utgivaren Lars Nilsson var främlingsfientligt.

Nu är dock Larsson lite väl blygsam. Jag såg själv annonsen i tidningen. Där var partiloggan, men där var också webbadressen till SD Upplands egen webb, Sd:s överlägset sämsta. Domänen ägs fortfarande av partiupprorsmakaren Mikael Jansson. Bilden några stycken längre ner visar startsidan som den såg ut för uppkopplade UNT-läsare, och som den ser ut än idag. Runt den anspråkslösa annonstexten hade distriktet beställt en frikostig inramning bestående av ett tomrum.

Larsson stannade inte vid detta, när han i onsdags lyckliggjorde oss med en av sina postningar.

Det här är nog utan tvekan vår bästa valrörelse någonsin. Tidigare år har i princip all tid gått åt till att springa omkring och dela ut valfoldrar och valsedlar. Det slipper vi nästan helt nu och kan istället fokusera på annat, såsom kandidatkontakter, bloggande, läsa på inför intervjuer, medlemsmöten och torgutdelningar.

Till dags dato har Joakim Larsson gjort 46 postningar på sin blogg, 23 under 2005 och lika många under innevarande år. Han är den ende bloggaren inom sitt partidistrikt. Som jämförelse kan nämnas att denna blogg startades på en ren impuls sedan jag råkat "surfa förbi" Larssons nystartade blogg i maj förra året. I skrivande stund finns det 686 postningar på Objektiv SD-blogg, trots att jag under samma tidsperiod garanterat lagt ner fler timmar på jobbet än vad herr Larsson gjort.

Men det är inte bara det egna bloggande den oblyge Larsson överdriver. Kandidatkontakter? Från början satte man upp 4 kandidater på sin spärrade lista, men står med bara 3 efter att ha få panikstryka en yngre flicka som inte visade sig vara valsedelsmaterial. Jag kan inte se framför mig att Jocke Larsson skulle ha särskilt mycket vettigt att prata om, när han i den utåt helt osynliga lokalavdelningen sammanträffar med Joakim Hallin och Stefan Petersen. Partiveteranerna lyser däremot med sin frånvaro på listan.

Med andra ord, det blir nog inte så mycket mer kandidatkontakter än det blir bloggande. På den ljusa sidan kan vi i alla fall se det faktum att han nu fått förbereda sig för åtminstone en intervju med Radio Uppland. Det tog säkert lång tid.

Det finns i och för sig orsak att känna oro över Larssons chanser i kommunvalet i Uppsala, och detta på grund av 1) just den faktor som han själv inte kunna påverka - hushållsutskicket, och 2) minskningen av antalet kommunala valkretsar.

Förra valets 5 valkretsar har dragits ner till bara 3. Förra valet fick Sd i Uppsala 2,3% respektive 2,0% i sina två bästa valkretsar och eventuellt ska 2,5% i en valkrets kunna räcka till mandat i år. Tyvärr var kommunledningskontoret så valhänt att man lade större delarna av Sd:s två bästa valkretsar i samma, nya valkrets.

Sd uppvisade en nedåtgående trend i kyrkovalet 2005, men med tanke på det starkt ökande rashatet i dagens Uppsala får vi nog i år räkna in ett mandat för Larsson och Sd. Sd är ju än så länge det största etniska partiet i sta'n. Med en bättre lokal verksamhet, som exempelvis under nationalkonservativa Eva Nymans tid, hade ett guldår som detta Sd i Uppsala säkert kunna accepteras som ett mer salonsfähigt parti, och raka hem åtminstone ett mandat i varje valkrets.

Entusiasmen stor i SD Uppland

Joakim Larsson, Bunkerns man i Uppsala, såg till att få ett eget SD-distrikt i år. Varje SD:are med självaktning vill ju ha ett eget distrikt. Nu är alltså Joakim distriktsordförande.

Han har även en blogg, uppdaterad flera gånger faktiskt. 25 augusti skrev han om den pågående valrörelse: Jag är själv inte medlem i Svenska Kyrkan, men jag hjälper till i valkampanjen ändå, lojal aktivist som man är. Denna korta sentens säger ett par saker.

Bunkern arbetsvägrar för att förstöra för nya partiledningen. Eftersom Joakim är distriktsordförande i år är han dock så lojal mot partiet att han "hjälper till" med att blada in valsedlar. Ingen större insats från den som tjatat sig till en ordförandepost. Varför inte medlem i kyrkan? Det kostar inget att vara medlem i Svenska kyrkan den månad kring valet som krävs för rösträtt, men kanske är asatron så viktig för Joakim att han inte vill gå med i alla fall. Eller så vill han inte "göda skåningarna med sin röst".