18 mars 2007

Sifospekulationer och sahlineffekter

17 december förra året gissade jag att det ledarlösa socialdemokratiska partiet gynnades i opinionen just av att inte ha någon ledare. Göran Persson hade i praktiken avgått, och huruvida Mona Sahlin, Margot Wallström, Thomas Bodström eller någon annan skulle ta över stod skrivet i stjärnorna. Följden av detta var bara plus och inga minus, d.v.s. en glädjekalkyl i sifo.

Nu är Mona Sahlin ny (s)-ledare, och ska vi våga dra några slutsatser av den sifomätning som publiceras idag, är sahlinhatarna på väg att fly Socialdemokraterna, och möjligen har redan nu ett antal av dem gått till välfärdsrivalerna Sverigedemokraterna.

Sifoökningen på 0,5 procentenheter till 3,1% ligger förvisso inom felmarginalen men kommer av många (sd)-sympatisörer att ses som bekräftelse på att Mona Sahlin ger nya röster till det egna partiet. Nästkommande partisympatimätningar kommer att bli extra intressanta för frågan om (sd):s "sahlineffekt".

Den socialdemokratiska sifominskningen på 2,1 procentenheter är egentligen mycket större, eftersom i princip varje nyvald partiledare har en "smekmånad" med väljarna. En kvalificerad gissning är att (s) idag står 4,2 eller 6,3 procenenheter svagare än de hade gjort om de valt en valvinnare till ny partiledare. Nästkommande mätningar blir förstås intressanta även här - en enstaka sifomätning KAN vara uppåt väggarna fel.