6 juni ej helg i Uppsala

6 juni är Svenska flaggans dag. Vissa säger t.o.m. Sveriges nationaldag, och dagen är helgdag sedan några år tillbaka. Så inte för Uppsalabuss, det sunkiga bussbolag som trafikerar Uppsala tätort.

Enligt bolagets tidtabeller trafikeras cityområdet i Uppsala nattetid av bussar, med första avgång kl. 01.00. Detta sker inte alla dagar i veckan, utan natt mot "lördag, söndag och helgdag". Med andra ord borde bussar ha avgått även natten mot idag, d.v.s. 6 juni.

Så inte. "In your face", sade Uppsalabuss till sin mångspråkiga befolkning. Inga bussar. Inga alls. Den som befann sig nere på sta'n för att av okända skäl fira den inkommande helgdagen fick klara sig själv.

Trångt

Trängseln på Uppsalapendeln antar under rusningstrafik nästan asiatiska mått. Man betalar tusenlappar varje månad, och för vad? Så här var läget på tåget från Sthlm C kl. 17.10 idag - i stort sett varje ståplats på tåget var upptagen mellan Stockholm och Märsta.

Präst på stan

Idag på lunchen mötte jag stenhagsprästen Mats Jonsson på gågatan. Han såg ut att må fint, men gick med käpp. Jag håller tummarna för att han får komma tillbaka till S:ta Maria.

Högdjur bland vanligt folk

Igår vid 16.50 passerade jag Forumtorget. Helt plötsligt dundrade Lena Hartwig (s) och Annika Lind (s) ut från McDonalds med någon typ av mat i högsta hugg.

Numera är de två damerna förpassade till opposition, och vågar tydligen visa sig nere på stan utan att frukta folkets vrede. Det är positivt, tycker jag. Men till von Bahrska häcken, eller till hyresdelen av Gränby efter mörkrets inbrott lär de nog inte våga sig. Snacka om crime rate.

Uppsala-Stockholm tisdag kväll

Sent igår eftermiddag begav jag mig på ett tjänsteärende till Stockholm. Jag skulle först hämta ut en extra biljett i SJ:s kassa, och hamnade hos Lillian i kassa 1.

Det är förstås bara en gissning, men om man jobbar så långsamt som Lillian, då måste man väl nästan ha bonus för att skrämma över kunderna till internet och kreditkortsautomaterna? Det uppstod högljudda irriterade samtal i kön när avgångstiden 16.40 närmade sig. Medan jag själv tittade nervöst efter luckor i andra kassor såg jag ärkesossen Birgitta Dahl. Hon gjorde en förfrågning angående biljetter på tåget till nästa fredag.

När jag sedan, ett antal timmar senare skulle åter till Uppsala påträffade jag som en händelse (m)-pampen Gunnar Hedberg bekvämt tillbakalutad på en soffa invid spår 3. Efter avgång 22.10 observerade jag honom sedan inne på tåget, i samspråk med partikamraten Per Bill. Bill var spik nykter och utan barnvagn denna resa. Han tog sedan en brännare hem till villan i Kåbo.

Uppsalalyrik på Enavallen 7 maj

Stor och tung
blåsvart pung
Sirius

Tunneln i Röbo

Bygget av en ny motorled har skurit som en kniv mellan Nyby och Löten. Man har inte kommit så långt ännu och såren kommer inte att börja läkas förrän nästa år. Motorleden mynnar ut i nya E4 precis söder om den nya, konstgjorda tunneln vid Röbo, där arbetet inte kommit längre än så här i mitten av mars.

Vaksala torg vid lunchtid

På kul stannade jag till vid Vaksala torg. Där hade vänsterpartisterna samling inför sitt förstamajtåg. Kanske ett par hundra personer, varav hälften såg ut att vara starka supporters till Abdullah Öcalan, den fängslade bergsturkiske frihetshjälten.

- Öcalan förgiftas i sitt fängelse av den turkiska staten, förklarade den späda flicka som var inledningstalare. Vi måste visa solidaritet - Öcalans hälsa är vår hälsa!

Flickan anslöt sig sedan till kamraterna med blågula Öcalanfanor. Sin etniska härkomst och politiska övertygelse till trots, bar hon dock själv en blågul svensk flagga när tåget sedan avgick.

Axels tivoli

Det polska tivolit började rulla in på Gränby sportfält redan på måndag förra veckan. Över långhelgen har sedan lotteristånden och karusellerna varit igång, alltihop uppställt i skuggan av den nybyggda Ishall C.

De som tillhör alkoholfientliga religioner, och de som ännu inte kommit upp i alkoholåldern lär väl vara de tunga kundgrupperna idag. Valborg är något av en nationaldag i Uppsala. Nationaldag likhetstecken kröken, borst och bärs.

Mysteriet med den försvunna flaggan

Nu på morgonen passade jag på att läsa gratistidningen Uppsalatidningen (nr 17) till frukost. På sidan 6 träffade jag på ett avslöjande om att Uppsalapolisen städat undan den regnbågsflagga som vänstervridne förre polismästaren Göran Lindberg utsmyckat polishuets entré med.

Det var Flogsta-Ekeby socialdemokratiska förening som uppdagade regnbågsflaggans försvinnande och man löste självt mysteriet. Sedan den nye polismästaren helt fräckt vägrat att hänga tillbaka flaggan med den lama ursäkten att "den försvunnit", lyckades de (s)-märkta privatdeckarna hitta den gömd i ett städförråd i polishuset!

Anna Engström, ordförande i Flogsta-Ekeby socialdemokratiska förening, sa till Uppsalatidnignen att om flaggan tagits ner utan polismyndighetens vederbörliga tillstånd, då anser hon på goda grunder att det förövats ett hatbrott. Utan sossarna skulle vi nog ha mycket mindre analsex i Uppsala!

---

Framåt kvällen upptäcker jag sedan att Uppsalatidningen snott sin flaggnyhet av bloggen hbt-sossen.

Musikens hus

Uppsala är inte en vacker stad ens i normala fall. Vackra byggnader blandas med medelmåttiga, och med rent fula av modernt snitt, eller byggda av Diös under de mörka åren.

Men läget närmar sig nu det katastrofala. Musikens hus, detta Babels torn, reser sig mot Uppsalahorisonten där borta vid Vaksala torg. Denna fula kloss eller smutsiga sockerbit ger dock intryck av att befinna sig alldeles vid Dragarbrunn. Arkitekterna måste ha tagit stort intryck av den tårtkartong vid Stora torget, där Tempo flyttade in på 1970-talet.

Cykelmarodörerna i Uppsala

På väg till fots hem från arbetet idag fann jag mig svärande över den cyklande uppsalaungdomen. Mycket få har belysning på cykeln. Jag nådde fram till rödljuskorsningen Råbyvägen-Väderkvarnsgatan precis när det slog om till rött. Skymningen hade infunnit sig för någon halvtimme sedan.

Då kommer som ett jehu en yngling på en cykel helt utan belysning. På pakethållaren fraktar han ett stycke jämnårigt fruntimmer. Trots omslaget till rött brakar han rätt över korsningen. Olyckligtvis undviker samtliga passerande bilar att tillrättavisa denne cykelmarodör. Jag tror att han skulle ha mått bra av en kofångare eller två mot veka livet.

Främlingsrädsla

Tidig fredag kväll sökte jag mig till bubbelpoolen på nedgångna och lite sjaskiga Fyrishov. Som jag suttit i det varma och sköna vattnet i kanske 5 minuter dök först några riktigt rågblonda barn upp. Ska de vara här helt ensamma tänkte jag? Plötsligt plumsade då Åsa Domeij (mp) ner, alldeles nära mig, men på andra sidan trappan. Jag insåg genast att hon på betryggande avstånd avvaktat att Somaliska klubben skulle avsluta sitt tjattrande "sammanträde" i de varma bubblorna. Barnen såg väldigt blonda ut, närmast av lebensbornklass. Deras moder såg vacker och välbehållen ut, snarast vackrare än när hon en gång hjälpte de gröna till sitt parlamentariska genombrott.

Fetlagd minister

I onsdags vandrade jag längs Svartbäcksgatans nedre del i Uppsala. Då jag nådde fram till Stora torget kunde jag höra någon form av osammanhängande pladdrande på min högra sida. Jag tittade ditåt, och kunde då se Ulrika Messing (s), som visst höll ett torgmöte. Genast slogs jag av en känsla av överraskning: Vågar hon visa sig bland vanligt folk bevakad av bara ett enda av lösskäggen på säpo och två vanliga ordningspoliser från orten? Sen insåg jag dock snabbt att ju väldigt få faktiskt vet vem hon är.

Alltmedan den socialdemokratiska koryfén stod kvar inklämd mellan busskuren, tårtkartongen Åhléns och Nordeas vackra paltas, vandrade jag vidare mot kvarteret S:t Per. Under promenaden hade jag bilden av Messing för mitt inre öga. Hon hade lagt på sig och blivit riktigt kraftig.

Klass och segregation

Sent om valborgsafton begav jag mig bort till det polska tivolit. Det var ett av mina barn som påfordrade karusellåkning, och vi var väl på plats ungefär en timma innan ishallsfyrverkerierna började smällas av.

Väl på plats slogs jag av samma sak som vid tidigare tivolibesök: Så gott som alla besökare var endera araber eller iranier, de flesta av dem sekulariserade, men även de chadorklädda kvinnorna fanns väl representerade. Bara någon enstaka besökare kunde konstateras tillhöra andra grupper, vara lägre svensk arbetarklass eller av blandad härkomst. Känslan av utland blev än starkare bland radiobilarna, där en del av de zigenska och arabiska ynglingarna glatt tog sig ett bloss medan de framförde sina små fordon.

Valborg är i hjärtat av traditionerna i Uppsala, inte bara för universitetsvärlden och ungdomen, utan strängt taget för alla befokningskategorier. Men integrationshyckleriet lämnar man gärna kvar i vardagen.

Hartwig köper mjölk

Sent på söndagseftermiddagen dök jag in på Gränby C för några smärre inköp. Inne i mejerirummet på OBS hajar jag till. Lena Hartwig står och väljer bland gräddsorterna. Hon är välklädd och välfriserad, men verkar osäker. I kundvagnen har hon bl.a. lagt ett större antal billiga tulpanbuketter. Min blick fixerar sig vid dessa blommor och jag undrar vilka som nu ska belönas av kommunalrådet. Sedan slås jag av att Hartwig är ensam. Var är livvakterna? Märkligt att hon vågar visa sig på allmän plats utan sådana.

JK

Jag sitter på 21.10 från Sthlm C och läser i min "Citat ur ordförande Mao Tse Tungs verk". Jag är på kapitel IX, om folkets armé. Efter en tröttsam afton i trakterna kring Kungsträdgården sträcker jag lite på mig, och ser plötsligt justitiekanslern gå förbi. Hans uppenbarelse är alltigenom proletär, och han fortsätter mycket riktigt till mitten på tåget där han alltså slår sig ner i andra klass.

Gustaf Adolf, Uppsala 2005

Börjar dagen med de högkyrkliga där altarets allraheligaste sakrament står i centrum, fortsätter med de gammalkyrkliga, där intresset graviterar runt ordet och de fosterländska psalmerna. I Odinslund dånar studenthistorian mellan stenväggarna.

Höjden av analfabetism

Gamla polishuset i Uppsala, d.v.s. huset på Salagatan 18, emellan gamla Nymans och Kvarnen, byggs om nu. Bl.a. ska Uppsalahem flytta in i bottenplanet, och socialjouren finns redan i en del av fastigheten.

Jag gick vid lunchtid förbi Sala-18, som det ibland kallas, och råkade se en av hantverkarbilarna, parkerad utanför entrén på framsidan. "Montage Docktorn" stod det med stora bokstäver. Enligt uppgift från telefonkatalogen är det fråga om en småföretagare från Köping, hr A. Larsson, som driver detta företag. MONTAGE DOCKTORN. Montage Docktorn?

Netto på Kungsgatan

Nu på förmiddagen slank jag in på nya Netto i Global Gyms gamla lokaler vid Kungsgatan. Borta vid frysarna stötte jag på hoforspojken Per Ericson, förmodligen på semester från slitet på SvD. Han såg pigg ut.